# Delad- eller gemensam ekonomi?
Author: whiteangel2

Hur gör ni som är sambo eller gifta med ekonomin? Har ni delad eller gemensam ekonomi? Hur gör ni om den ena har mycket lägre inkomst?

  
Jag blev sambo i april och min sambo som jobbar får cirka 17000 kr medan jag endast får ca 6212 i aktivitetsersättning + 839 kr i bostadstillägg eftersom försäkringskassan beräknar mitt behov av pengar på min sambos inkomster. Vi har en hyra på 7224 kr i månaden för radhuset/bostadsrätten + lån som sambon betalar helt själv. Jag står för elen och del av hyran. Detta gör dock att cirka halva av min låga inkomst går åt direkt. Eftersom han får lagad mat på jobbet äter han bara yoghurt, filmjölk och müsli och smörgås hemma och jag inte äter varken laktos eller gluten kan vi inte dela på matkostnaderna utan det köper vi var och en för sig.  
  
Vi ska gifta oss om cirka 10 månader men problemet är att hur många gånger jag än förklarar att jag endast har 15 000 kr sparade och inte har möjlighet att spara mer på grund av låga inkomsten så går det aldrig in i hans huvud. Jag berättade många gånger redan innan vi flyttade ihop att jag kommer att ha lite pengar och jag upprepar det ofta. Ändå babblar han på om att han ville ha en ny tv (som han har köpt), han vill köpa nya högtalare trots att det inte är något fel på dom han har, han vill att vi ska resa på kryssning och han sa att VI har råd med en festlokal som kostar 10 000 kr att hyra + kostnader för mat. Allt detta medan jag vrider och vänder på varje krona. Hur ska jag få honom att förstå att vi INTE har samma ekonomiska förutsättningar och att han därför behöva sänka ribban och förstå att vi inte kan göra saker i den takten han hade velat?

## Comment 1
Author: Mooniq

Oh, den röda varningslampan blinkar hejdlöst i mitt huvud. JAG hade skjutit fram bröllopet, eller sagt att den dagen JAG har mer inkomst så blir det giftermål.

Ni kommer sannolikt att bråka om pengar i framtiden - för om han inte inser idag vad ni har utan jäktar på med onödiga lyxprylar så kommer han heller inte att sakta ner o förstå bättre sen.

Förvisso är det så att när ni är gifta så har han mer ansvar och kommer sannolikt att få betala mer för dig och ditt bidrag kommer att minskas.

Även om du har extremt liten inkomst ska du pensionsspara. Jag vet att det är svårt att försvara med det MÅSTE du.

Begär att få prata med en bankjurist eller ekonomikunnig på banken, DET är en otroligt bra upplevelse att få prata med en person som är utbildad och insatt i privatekonomi. Både du och din partner kommer att få många aha-upplevelser.

men jag önskar så klart er all lycka 🙂

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Vad är hans inställning till delad ekonomi? Att han vill ha en TV, har råd med en TV och köper en TV ser jag inget fel i... Hur ser hans sparande ut, har han råd att stå för kostnaderna kring bröllopet?

## Comment 3
Author: whiteangel2

#2 Jag har 15 000 kr sparade till bröllopet och kommer att få 5000 kr av min mamma också. Han har 17 000 kr sparade än så länge. Så han har absolut råd eftersom vi inte har tänkt oss något dyrt bröllop. Det blir antagligen en billig lokal i form av bygdegård eller liknande och knytkalas.

## Comment 4
Author: martdat

låter ju som att han menar med VI eran samanlagda inkomst. verkar ju inte som att han förväntar sig att du ska betala hälften. troligen vill han bara ge dig ett fint bröllop.

## Comment 5
Author: [Borttaget]

Måste säga att jag skulle gift mig borgerligt med så liten kostnad och ingen fest och använt pengarna till något bättre.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Vad säger du om att han står för de kostnader ni har i samband med bröllopet då? Om ni är överens och gemensamt har pengar så ser jag inte problemet, vill du ha halva ansvaret så får ni prata ihop er...?

## Comment 7
Author: whiteangel2

#5 Min fästman är troende så ett kyrkligt bröllop är ett måste och det kostar dessutom ingenting att gifta sig i kyrkan.

## Comment 8
Author: whiteangel2

Vi har nog kommit bort från ämnet nu. Jag funderar framför allt kring ekonomin i vardagen där han har en inkomst på c 10 000 kr mer än mig och har över 3000 kr mer än mig över när allt är betalt och det är det som ställer till det för han vet inte hur det är att behöva leva på lite pengar.

## Comment 9
Author: [Borttaget]

whiteangel2; planerar ni att leva tillsammans den överskådliga framtiden så har jag svårt att se att ni skulle ha något annat än gemensam ekonomi för att få vardagen att fungera... Frågan är ju hur din blivande make ställer sig till detta?

Har du inga planer på att någonsin få bättre ekonomi?

## Comment 10
Author: whiteangel2

Jag vill självklart få bättre ekonomi men kan inte det så länge jag är 100% sjukskriven. När jag böjar jobba så småningom är det en helt annan sak. Dessutom vill bo mycket billigare när jag har körkort så vi kan bo längre bort ifrån stan.

## Comment 11
Author: [Borttaget]

Ser du någon realistisk möjlighet i att bli frisk och börja arbeta? Att kunna ta körkort och flytta? Är detta en önskan som din blivande make delar?  

"_Jag berättade många gånger redan innan vi flyttade ihop att jag kommer att ha lite pengar och jag upprepar det ofta. Ändå babblar han på om att han ville ha en ny tv (som han har köpt), han vill köpa nya högtalare trots att det inte är något fel på dom han har, han vill att vi ska resa på kryssning och han sa att VI har råd med en festlokal som kostar 10 000 kr att hyra + kostnader för mat. Allt detta medan jag vrider och vänder på varje krona. Hur ska jag få honom att förstå att vi INTE har samma ekonomiska förutsättningar och att han därför behöva sänka ribban och förstå att vi inte kan göra saker i den takten han hade velat?_" Jag ser inte riktigt problemet här? Är det så att du vill ha gemensam ekonomi men han vill ha delad ekonomi? Att han köper saker som han vill ha och har råd med, vart ligger problemet...?

För att ert förhållande långsiktigt skall bli hållbart så skulle jag rekommendera gemensam ekonomi, men det måste ske på bägges önskan och acceptans. Delar inte din blivande maken den synen så har ni ett stort problem som ni måste bearbeta...

## Comment 12
Author: whiteangel2

Jag har praktik två dagar i veckan och hoppas på att öka i tid inom kort. Sedan får tiden avgöra vad som händer. Men jag kommer att börja jobba, vet dock inte när.

## Comment 13
Author: [Borttaget]

Då är det ju inte helt omöjligt att ni i framtiden kommer att ha mer jämn ekonomi och det inte kommer att bli ett ensidigt uppoffrande, som det idag skulle vara.  

Jag tror att det skall mycket till för att parter som har det väldigt ojämnt ekonomiskt inte skall ha detta som grogrund för irritation... Därför måste ni vara överens om hur ni vill ha de.

## Comment 14
Author: [Borttaget]

#13 Här irriterar det ingen det vill jag lova. Min inkomst är den lägsta sjukpensionen man kan ha. Jag får ut 6.650 kr per månad. Mne när jag blev sjuk så beslutde min man och jag att vi struntade i om jag hade någon inkomst och jag följde med honom ut till sjöss. Han har i princip försörjt mig fram till 2007 från 1984.

Det är jag som sköter ekonomin här och om jag inte oroar mig så gör han inte det. Alla pengar vi har  har vi gemensamt men allting som vi äger står skrivet på mig dock har han giftorätt.

## Comment 15
Author: Halvdansken

#14. Och hur länge hade ni varit samman/gifta när detta hände? Det kan vara en jätteskillnad på att saker händer i ett existerande (stabilt) förhållande, eller att gå in i ett ostabilt där man inte är van vid att saker kostar.

## Comment 16
Author: [Borttaget]

Ja vi träffades 1976☺️och gifte oss 1978 och hade gemensam ekonomi från det vi träffades. Vi har varit gifta i 35 år☺️

## Comment 17
Author: [Borttaget]

Mustangcab; jag tror vad halvdansken (och jag) undrar är om din make försörjt dig hela tiden, eller om ni hade en mer jämn ekonomi när ni flyttade samman och gifte er?

## Comment 18
Author: Halvdansken

Mustangcab, om man hängt ihop i 8 år, så känner man varandra och vet hur den andra tänker när det gäller pengar. Svårare om man börjar osäkert och ovisst och ojämlikt.

## Comment 19
Author: [Borttaget]

Min make har försörjt mig i stort sett hela tiden fast jag har  tagit studielån också som **vi** sparade och så köpte vi en bil för dessa. Min make arbetade när jag studerade så vi levde på hans lön men sparade mitt studielån.

När vi träffades så hade jag fast anstätllning och den behöll jag när jag studerade och återgick till på sommaren. Jag arbetade hela tiden fram till 1984 då jag insjuknade. Att vi valde att göra som vi gjorde beeror på personliga saker. Jag visste inte heller hur sjuk jag skulle bli, eller hur snabbt och om jag skulle bli rullstolsburen.

När det gäller ekonomi så har vi samma syn på vad som är nödvändigt. Vi grälar aldrig om ekonomi. (Enligt min man så grälar vi **aldrig** utan det är **jag** som grälar.)😃 Vi har inte levt något utsvävande liv med middagar och fester och ingen av oss röker, och dricker gör  min man men ytterst lite. Inte är vi särkilt intresserade av mode heller utan vi köper det vi behöver i klädväg.

Min man förlitar sig helt på mig när det gäller ekonomi och planering. Jag får dra honom till datorn för att visa vad vi har och fråga vad vi ska göra med det  och komma med förslag.

Bilar är det jag som köper precis som motorcyklar. Han berättade när jag köpte den sista Honda Gold Wingen. Han fick ett mail att han kunde hämta den när han kom hem. Han skrev att om han blev förvånad så var det inget mot vad hans spanska kollegor blev. Gör din fru sådana affärer utan att fråga dig?😂

## Comment 20
Author: [Borttaget]

Mustangcab; dock arbetade du och hade andra framtidsutsikter när ni träffades, när ni började ert liv gemensamt så var det inte under premissen att han skulle försörja dig. Att sedan tragiska händelser inträffade som gjorde att han blev försörjande även för dig är inte samma sak som att börja och gå in i ett förhållande på de premisserna.

Jag vet inte om jag skulle vara villig att gifta mig eller inleda ett seriöst förhållande med någon som har väldigt låga ekonomiska framtidsutsikter, nej, detta är inte det viktiga, men det är en faktor. Däremot skulle jag givetvis aldrig avsluta ett förhållande för att någon blir sjuk/arbetslös, då sörjer man givetvis för varandra, men för mig skulle det kännas tveksamt att gå  in i ett dylikt förhållande... Så skulle det hela diskuteras noggrant och övervägas hur det hela skulle utformas.

## Comment 21
Author: [Borttaget]

Moa- Tur att jag inte gjorde detta med min man som var arbetslös när jag träffade honom😃

## Comment 22
Author: [Borttaget]

Mustangcab; tillfälligt arbetslös => en sak.  
Långtidsarbetslös, utan vilja eller utbildning => en helt annan sak.  

Samma sak med det mesta, är personen i fråga nöjd med en mindre bra situation eller vill personen mer och är villig att anstränga sig...?

## Comment 23
Author: tlover

Jag och min man har haft gemensam ekonomi sen ca 3 månader efter att vi hade flyttat ihop.

om nån undrar så har jag alltid haft lägre inkomst än han de gånger jag haft inkomst alls (ca 3 år efter vi blev ihop fick jag diagnos och aktivitetsersättning) min man har alltid varit den som tagit hand om mig på alla sätt och vis.

Vi skaffade gemensam ekonomi eftersom vi insåg att det var omöjligt att jag skulle gå och vara skyldig han pengar hela tiden.

Bröllop gjorde vi på våra ekonomiska grunder men med bröllopsresa kom vi inte alls upp i så höga summor som TS sparat undan, tricket var delegering helt enkelt.

## Comment 24
Author: Ketang

Nu har inte jag läst alla kommentarer. Men jag ser tyvärr inte hur ett förhållande sambo eller gifta ska kunna fungera om man inte har gemensam ekonomi. Och för mig är det svårt att förstå varför man inte vill dela allt med den man vill dela sitt liv med. Mycket märkligt tänk med "mitt" och "ditt" när man delar livet med någon.

## Comment 25
Author: [Borttaget]

Enligt svensk lag har par som är gifta rätt att leva på samma ekonomiska standrard.

## Comment 26
Author: Halvdansken

#24. Delad ekonomi behöver inte betyda att allt är delat. Vi har dina pengar, mina pengar och vår pengar.

## Comment 27
Author: [Borttaget]

Mustangcab; vart hittar du det i lagen? Varje part ansvarar för sina egna tillgångar och sina egna skulder, däremot sker en bodelning den dag ena parten avlider eller det belsutas om äktenskapsskillnad. Maken är exempelvis ej betalningsansvarig för sin makas skulder och vise versa.

## Comment 28
Author: Ketang

#26 Jo, men i TS fall som vi pratar om här verkar det inte riktigt vara så. Och det är det där "mina pengar och dina pengar" som jag reagerar mest på. Jag och min man för en öppen dialog om någon av oss vill köpa något lite dyrare som är utöver det vanliga. Men det handlar väl mest om sunt förnuft.

## Comment 29
Author: [Borttaget]

Moa- Har jag skrivt något om skulder. Vad jag skrev var att man har rätt att leva på samma standard.

## Comment 30
Author: Halvdansken

#28. Givetvis pratar vi med varandra om det är nåt dyrare man vill köpa. Min man köpte en MC, och då var jag med i beslutet eftrsom det ju ändå i slutändan är våra gemensamma pengar. Men småsaker som kläder, böcker, dataspel osv går från våra respektive konto så det inte påverkar sånt som går till husets räkningar (lån, försäkring, mat oas).

## Comment 31
Author: tlover

#27 enligt FK, soc osv har min man (då pojkvän) varit skyldig att betala för mig även då vi bara var ihop och inte ens förlovade. Så det du säger stämmer inte heller helt.

## Comment 32
Author: [Borttaget]

\# 31 Naturligtvis det är den samlade inkomsten i familjen som räknas. Dock svarar var och en för egen skuld.

## Comment 33
Author: tlover

#32 ja skulder kan jag inte säga nått om, har inte dragit på mig nån men i teorin kan man väl ha skulder tillsammans också eller (kan inte sånt som sagt)

## Comment 34
Author: [Borttaget]

\# 33 Jadå gemsamma lån på ett hus hör inte till ovanligheten.

## Comment 35
Author: Ketang

#30 Men då har ni ju gemensam ekonomi trots allt. Tror att väldigt många som har gemensam ekonomi har egna lönekonton.

## Comment 36
Author: Halvdansken

#35. Jodå, men det är skönt att ha sina egna pengar, så man slipper tjafs om "jamen du köpte ... i förra månaden".

## Comment 37
Author: Misarn

#28 "Jag och min man för en öppen dialog om någon av oss vill köpa något lite dyrare som är utöver det vanliga. Men det handlar väl mest om sunt förnuft. " tycker det låter som en hälsosam inställning :-)

## Comment 38
Author: Zahara

Vi har delad men ändå gemensam. Alla ge,ensamma räkningar delar vi på sen betalar vi våra egna själv. Behöver den ena hjälp med ex bensinpengar hjälper man men inte till onödig shopping ex att man vill ha nyaste modet i garderoben. Gubben som tjänar mycket mer än jag betalar oftast dyrare saker som tex vedleverans. I somras var vi på semester, då delade vi på priset på resan men gubben stod för alla fickpengar. Jag betalar lite extra om jag har råd med det. I slutändan hamnar vi ganska rättvist men allt "roligt" vi gör kan vi göra tack vare att gubben min vill at vi ska ha det bra.

## Comment 39
Author: Maria

Jag och min man har t.om gemensamt lönekonto.

## Comment 40
Author: obstitant

Vi har också väldigt olika inkomster pga att jag är sjuk och utförsäkrad, och bara kan jobba deltid. Min man gick in i det med öppna ögon, och jag har faktiskt fått ett bättre och stadigare jobb och högre inkomst efter att vi gifte oss.

Vi har gjort så att vi har vissa delar gemensamt och vissa separat. Vi har ett gemensamt konto för räkningar och mat, dit vi båda betalar in efter förmåga och enligt överenskommelse. Vi har också ett gemensamt sparkonto för sånt som inte ryms i månadsbudgeten, som möbler och resor. Sen har vi riggat det så att vi båda får samma summa kvar på lönen varje månad, som "fickpengar" att göra vad vi vill med. Vi har båda egna sparanden, sen kan vi välja att shoppa loss på vilka dumheter vi vill, spara alltihop, eller göra vad vi vill utan att fråga den andre först. Den stora förhandlingsfrågan blir förstås vad som ska gå på det gemensamma kontot och vad som ska vara "privat", men vi löser det allteftersom och har hittills aldrig blivit oense om hur vi ska göra.  

För oss är det i alla fall en perfekt lösning.

## Comment 41
Author: [Borttaget]

\# 39 Det har vi också sen 1977.

## Comment 42
Author: _Fisken

Min åsikt är att "pengar in" på ett konto - oavsett vem som producerat pengarna. Lön, försäkringskassa etc. Sen, när räkningarna kommer så tar man från det kontot. Samt matpengar. Resten delar man på. Om det finns nåt över kan man lägga en pott för nåt speciellt. Resa eller nåt.  
Som sagt, man delar lika i ett förhållande. Oavsett inkomst. Har nån en dyr hobby ska den andra partnern ha lika mycket. 

Vi hade inte så mycket pengar och gifte oss på Arlanda. Bytte om på toa. Sen åkte vi på en veckas bröllopsresa direkt. Det var fint. Arlanda var högtidligt så det förslog. Middag på restaurangen efteråt.  
Kanske en liten besvikelse för henne men vi hade helt enkelt inte pengarna till ett stort kyrkbröllop. "Rätta munnen..." gällde.

## Comment 43
Author: Niklas

#12: Mitt råd är att ni planerar enbart utefter nuvarande situation, inte några förhoppningar om bättre situation i framtiden. Blir det bättre än vad ni planerat för kan ni planera om. Sätt dig ner med honom i lugn och ro och be honom berätta hur han ser på er ekonomiska framtid. Då märker du om han förstår hur läget är.

## Comment 44
Author: [Borttaget]

När jag läser detta så undrar jag o han är ekonomiskt ärlig mot dig? Hur många samt stora skulder har han? Har han något sparkapital och hur stor är den?

Detta är ju tyvärr de fall som vi ser i lyxfällan, att man handlar saker utan att tänka på konsekvenserna. Beräknar han ens på er/sin ekonomi?

I ert fall skulle ni behöva sitta när och ärligt lägga fram korten på bordet och räkna exakt vad alla kostnader är i månaden och se vad ni har till övers. 

Om han överkonsumerar på kredit så bör han klippa korten. Annars finns en risk att vi ser er i tv om några år.

## Comment 45
Author: chemicalwarfare

Vi har gemensam ekonomi. Han har halvtidslön och jag aktivitetsersättning. Han har mer pengar än mig men ser inga problem med att vi ska ha allt gemensamt. När vi flyttade ihop försörjde han mig helt och han har vetat från början att jag kanske aldrig blir frisk nog att jobba heltid, eller ens alls men han tycker att det är värt det ändå. Jag är beredd att göra det omvända också om han får svårt med pengar och jag har mer. Ingen av oss tycker att pengar är så viktiga. Självklart är det nödvändiga men vi är inga prylgalningar, har vi pengar över blir det mest resor, upplevelser och presenter till varandra. Jag är själv alltid en sån som hjälper mina nära och kära. Och vi ställer ofta upp för vänner och familj när de har det tufft. Vi har mindre per månad tillsammans än vad många singlar med heltidsjobb har men det känns bättre om man ger. Hellre att mina kära har det bra än att jag ska köpa ny tv stup i kvarten eller något annat jag inte behöver.

  

Jag hoppas att din sambo börjar tycka att gemensam ekonomi är bra, för jag skulle inte tycka det var kul att ha massa pengar men min partner hade inte råd att göra något med mig. Och jag tycker inte man ska behöva vara i skuld till sin partner bara för att partnern vill ha med en på restaurang. Och sen ska inte den fattigare partnern heller behöva känna att den rikare utövar välgörenhet. Man tar hand om sin familj, nästa gång är det ombytta roller. Och raring, lova mig att reda ut ekonomin innan ni gifter er, annars blir det mycket jobbigare! <3

## Comment 46
Author: [Borttaget]

Vi har haft delad ekonomi från att vi flyttade ihop. Vi tjafsar aldrig om pengar och jag skulle ha svårt att ha det på annat sätt. 

Vet dock om par som har delad eknomi efter 10 tals år tillsammans och det funkar ypperligt för dem så hur man gör är en smaksak. 

Sen tror jag inte att man behöver dra in lyxfällan och hela balunsen bara för att han vill spendera sina pengar på en teve eller högtalare. Här hemma köper vi ofta ny elektronik och vi har inga överdrivna skulder förutom mitt csn. Och då tjänar vi under medel båda två. Så har man en bra lön så kan man nog shoppa loss om man vill ändå.

## Comment 47
Author: Imasy

Vi har haft gemensam ekonomi sedan vi flyttade ihop, och vem som har dragit in mest pengar har varierat från månad till månad. 

Dock har min sambo sitt jobb på annan ort så det har ju blivit så att jag är den som fått dra det större lasset hemma och tackat nej till en del jobb på obekväm arbetstid, och därmed fått sämre inkomst.

Vi har aldrig delat rakt av på räkningar och sånt, utan tagit en varsin del av räkningshögen beroende på hur stor inkomsten varit på. 

Vi handlar väl lite "hur vi känner för det", så länge det är mindre billigare grejor. Dyrare inköp, så som bil, tv osv har vi alltid diskuterat igenom.

Men skulle vi ha haft delat ekonomi skulle nog vårt liv bli otroligt tråkigt, och det skulle nog drabba våra gemensamma barn också.

## Comment 48
Author: Lina Strindlund

svårt ämne , delad ekonomi... intressant!

jag har aldrig ens varit sambo med någon av mina partners, så delad ekonomi känns långt borta.

det skulle nog bli jag som tjafsade mest :P jag är noga med vart pengarna går till och att man sparar så mkt det bara går.

## Comment 49
Author: MolnBlomman

Jag har blivit med sambo sedan några månader tillbaka. Han tjänar mindre än mig. 

Vi har valt att dela upp ekonomin procentuellt mot våra inkomster när det gäller de fasta gemensamma utgifterna och det gemensamma sparandet. Jag står för 60 % och han för 40 %. När det gäller matkostnaderna så delar vi 50%-50% eftersom han äter mycket mer än vad jag gör.

Vi har även öppnat ett konto på ICA-banken dit vi för över matpengar och där har vi vårat gemensamma sparkonto. På så sätt har vi ett mat-kort och slipper hålla på att gå igenom kvitton. Vi kan oxå båda se sparande på ett enkelt sätt.

Vi har oxå lovat varandra att spara en viss summa på ett eget konto så att vi har en varsin egen buffert för tex. tandläkarbesök eller liknande.

**Sammanfattning:**

*   Fasta kostnader 60-40
*   Mat kostnader 50-50
*   Gemensamt sparande 60-40
*   Eget sparande

Lite andra saker vi gjort:

Vi har börjat pensionsspara privat med 500 kr var till länsförsäkringar eftersom vi vill placera vårt framtida bolån där och tänker att det ser bra ut att ha både försäkring, sparande och konto på samma ställe.

  

Vi har skaffat familjeskydd genom vår pension så utifall någon av oss avlider så får den andra ersättning för detta. Bra att tänka kolla upp arvsordningen då sambo sällan står med där. Eftersom min sambo tjänar mindre så skulle han få det väldigt svårt ekonomiskt om jag gick bort. 

  

Vi valde att inte skriva samboavtal då vi har bra koll på bohaget.

## Comment 50
Author: MolnBlomman

Ber om ursäkt för särskrivningarna och de extra radbrytningarna. :-P

## Comment 51
Author: Lina Strindlund

Låter smart med procentuell delning av kostnader!

Måste man ta ansvar för sin flickvän/pojkvän? Det gäller väl bara om man bor ihop?!

## Comment 52
Author: [Borttaget]

#51 I regel är det ju om man bor ihop. Är ni särbo så ska ni stå för kostnaderna var för sig, det vill säga du för ditt och din särbo sitt.

## Comment 53
Author: MolnBlomman

Du har inte försörjningsskyldighet för din partner om ni bor ihop heller. Det är bara om ni är gifta.

Däremot så räknar många myndigheter ihop eran sammanlagda inkomst vid bidragsprovningar odyl.

## Comment 54
Author: [Borttaget]

\# 53 Så det är skillnad på att vara gift och att var sammanboende alltså fortfarande?

## Comment 55
Author: MolnBlomman

#54 Jepp. Läs tredje avdelningen i äktenskapsbalken om makarnas ekonomiska förhållanden:

[https://lagen.nu/1987:230](https://lagen.nu/1987:230)

## Comment 56
Author: Lina Strindlund

Ja det var det där med bidrag jag menade! NU när jag ansöker om socialbidrag är det nog ingen bra idé att flytta ihop? För då får jag nog mindre i bidrag... min pojkvän tjänar lite olika varje månad för han jobbar i (eget) projekt nu.
