Jag är mest irriterad över att alls behöva befatta mig med det, men någon vånda kan jag inte hävda. Kanske det beror på att jag hittills alltid har haft tillräckligt med pengar på kontot och att det stadigt blir mer för varje månad som går, så att jag kan föra över lite till sparande.

Som sagt, det är inte någon höjdare att ta itu med det, utan mer som ett nödvändigt ont som måste göras. Jag är ändå rätt nöjd när jag har gjort det.

Vad som däremot är lite besvärligare är att ansöka om äldreförsörjningsstöd, vilket jag måste göra en gång om året för att det ska gå ihop, och att alltid uppdatera alla uppgifter där, hålla reda på alla små tillägg till pensionen och ändringar i avgifter och sådant. Det brukar jag släpa efter med innan det äntligen är klart, så att jag inte får in pengarna under någon månad, men de kommer ändå in i efterskott när ansökan väl har gått in.

Som om pensionen skulle ändras radikalt på något sätt som Pensionsmyndigheten inte känner till? Min syster är lika irriterad över att sonen som har downs syndrom ständigt måste göra nya ansökningar varje år som går, ungefär som om man skulle kunna bli av med downs syndrom. De vill ha intyg också på att han verkligen fortfarande har det…

#1 Ja det här med att söka pengar som man har rätt till tycker inte jag heller är så kul. Men det känns mer som pappersarbete än ekonomi (även om det tillhör ekonomin). När det väl är klart så pengarna kommer in på kontot, då är det kul =) Tror nog det på något sätt hänger ihop med trygghet för mig. Det är så kul att betala räkningar för jag vet att jag får det att gå ihop och det är så skönt att se att det finns pengar till sparande, att se sparkontot växa. Det är trygghet för mig, och sen älskar jag ju siffror och att räkna så det gör det väldigt kul. På något sätt är det så mysigt, men det hänger nog ihop med trygghetskänslan som det ger.

Ha ha - jag känner verkligen igen mig i ts tankar! 😃
Jag går också upp tidigt, sätter mig vid datorn med en kopp kaffe och betalar in mina räkningar.
Hur kan det vara så kul?
Känslan av förnöjdsamhet är enorm ha ha 🙂
I mitt fall tror jag att jag har svaret!
Jag har i nästan hela mitt liv haft superdålig ekonomi - ända sedan jag var liten faktiskt.
Växte upp med min far som hade det rätt tufft ekonomiskt - han var urdålig på att planera sin ekonomi och det fanns nästan aldrig pengar.
När jag flyttade hemifrån var jag likadan - hade aldrig fått lära mig att planera och jag var alldeles för slösaktig och planerade ingenting.
Sen har jag levt med män som var precis likadana och vändpunkten började inte komma förrän jag separerade för ett par år sedan med mannen jag levt med i 20 år.
I början var det knapert för jag jobbade bara 70% och skulle klara hyra och annat själv så jag blev tvingad att börja planera och låta bli att spontan-handla för att det överhuvud taget skulle gå jämnt ihop.
Nu har jag fått större tjänst och till min stora glädje har jag lärt mig planera mina inköp och när jag har betalt allt - och då menar jag ALLT - (räkningar, mat, bensin, "röra-sig-med-pengar" etc - så kan jag SPARA ca 3000 kr i månaden vilket är enormt för att vara jag! Och då jobbar jag ändå inte heltid utan 90%.
Så min glädje att betala räkningarna när lönen kommer beror säkerligen på att jag känner mig trygg - att jag känner att jag har kontroll och att jag KAN göra saker som är roliga ändå för nu har jag råd.
Jag köper ingenting på kredit utan sparar till det jag vill ha.

Jag tycker också det är trevligt att betala räkningarna, och jag är noga med att alltid betala mig själv först! Först sparandet, sen räkningarna. 👍

Jag är också uppväxt under tuffa ekonomiska förhållanden, som #3, och lärde mig tidigt att pengar är det ont om och pengar måste en arbeta hårt för. De två lärdomarna har jag sen dess arbetat hårt för att neutralisera och ersätta med mer positiva budskap, samtidigt som jag har lärt mig mer om privatekonomi och om olika sätt att spara. Nu har jag det helt okej, måste jag säga. Och som sagt, det är roligt att betala räkningar!

#3 Härligt att höra fler som känner som jag =) Jag är också uppvuxen med lite tuff ekonomisk situation, kan nog mycket väl ha påverkat. Vi lever med väldigt knaper inkomst, men tack vare att vi är bra på budgetering så kan vi spara mer än 10% av vår inkomst och ändå leva rätt gott. Och då är vi ändå två personer och en hund med samma storlek på inkomst som flera av våra ensamlevande kompisar som ständigt klagar över att dom inte får det att gå ihop.

Vår månadsekonomi påverkas inte av att det kommer en räkning på 4000:- för tex bilförsäkring eftersom vi varje månad har lagt undan till det, så vi är trygga med att betala den där räkningen för vi vet att det finns pengar till den utan att störa vår ekonomi i övrigt. Vi behöver inte avstå aktiviteter eller så för att vi får en stor års-räkning på något eftersom vi har budgeterat till det, till skillnad mot kompisar som inte kan göra ditten eller datten pga att denna månad kom bilförsäkringen (eller vad det nu kan vara). Det är en stor trygghet att varje månad ser lika dan ut, oavsett vilka räkningar som dimper ner i brevlådan. Och det är oerhört kul att se hur mycket pengar som ändå blir över varje månad när allt är betalt, och att få sätta in den summan på sparkontot och se det växa är en stor belöning känner jag. 

Köper heller aldrig något på kredit, utan spara först och köpa sen är jag stenhård med.

#4 Kul =) Jag sätter inte sparandet först även om jag prioriterar det lika högt som att betala räkningarna. Men trots allt så måste ju räkningarna betalas först, annars blir det dyrt. Men jag har som sagt en noga uträknad budget, så när jag får in  inkomsten så delar jag direkt ut den på dom olika kontona jag har för olika saker (vilket ju på ett sätt är ett form av "mini-sparande" eftersom jag varje månad sätter undan pengar så att det finns när dom olika räkningarna kommer). Tex har jag ett betalkonto som jag betalar alla räkningar ifrån, där sätter jag in dom månatliga fasta utgifterna så som hyra, tandvårdsförsäkring osv. Sen har jag ett bilkonto där jag varje månad sätter undan den summa som krävs för att det årligen ska finnas pengar till försäkring, skatt, besiktning. Ett konto för hundens omkostnader osv osv. Sen sätter jag resterande summa till långtidssparandet, ibland blir det bara 10% och ibland blir det 15-20% av inkomsten, lite beroende på hur stor inkomst vi fick den månaden. Sen betalar jag räkningar, men då tar jag ju pengar ur mina olika budgetgrupper till det så det kommer aldrig påverka ekonomin eller sparandet. Sparandets storlek bestäms enbart av storleken på inkomsten, eftersom jag tar resterande belopp, det bestäms aldrig av räkningarnas storlek eftersom räkningarna finns med i min budget.

Nej, något nöje att betala räkningar är det inte. Ungefär lika roligt som att gå ut med soporna. Något som måste göras för att vardagen ska fungera, tar man inte ut soporna luktar det apa och betalar man inte sina räkningar blir det kaos

Våra räkningar betals automatiskt via banken.

Att betala räkningarna är väl inte så stort nöje, men att kunna föra över en slant till sparkontot varje månad får mig att känna mig som en kung =)

Jag som vill hålla koll på allt irriterar mig mest över att betalnimgsmottagarna är så långsamma på att lägga upp nästkommande autogirodragning.. har många eftersläntare (Folksam, Unoinen, Förorenade liv, SBAB, Trygghansa och kanske några till), och bara en som är bra på att göra klart tidigt (Bredbandsbolaget)..

Jag vet vad jag får in i månaden (alldeles för lite), och jag vet vad jag väntar för kostnader, och med bara a-kassa ser det fortfarande ut som om det går + (med brutalamortering på huset, djur m.m), men det ska ju buffras lite inför vinterns värmeräkning också..

Jag älskar att betala mina räkningar. :) Och att se att man har pengar över är ännu roligare. :) Hatar skulder faktiskt.

#10 Själv avskyr jag autogiro. Har ingenting på autogiro (jo tandvårdsförsäkringen för den fick man inte ha på annat sätt), dock tycker jag det är smidigt med e-faktura. Jag vill ha kontroll på allt, och det känner jag inte att jag får när jag har autogiro.

Som någon nämnde - jag har också några små "sido-konton" där jag sätter in till kommande räkningar t ex bilskatten, bilförsäkringen, el, tv-licens etc just för att det inte ska bli så mycket på en gång när de väl kommer.
Autogiro har jag bara på hundförsäkringen.
De pengar jag sparar har jag på SBAB-banken där räntan på ett vanligt sparkonto är bättre än på Swedbank. Känns också bättre att ha sparkontot på annat ställe då det inte är lika "lätt" att norpa pengar i onödan - liiiite mer besvär med att föra över :D

Jag väntar på att räkningarna ska komma (och även dras), hehe, för då ser jag hur mycket jag kan spara denna månaden. Har koll på ett ungefär hur räkningarna blir innan, inga stora överraskningar, men lönen varierar kraftigt, då jag bara är fast timanställd på 50 % och får lite extra timmar ibland, mer nu på sommaren dock. Har två kreditkort som jag går in och kollar på rätt ofta för att checka läget. Har slutat att använda vanliga betalkort sedan drygt tre år tillbaka och betalar hellre en klumpsumma i slutet av varje månad.

Roligt att läsa era inlägg och man känner sig inte lika konstig längre, hahaha :)

Den här månaden hade vi väldigt begränsad inkomst (läs halverad) pga att sambon fått nytt jobb och alltså får sin lön förskjuten och jag gått över på föräldrapeng vilket är väldigt kass inkomst för mig. Men det är såå skönt att ha en stadig budget och ett månatligt 'sparande' till alla utgifter. För vi fick försäkring på både MC och ena bilen den här månaden + sjukhusräkningar från BB för oss båda två, men inga problem trots allt för låg inkomst. Pengarna som ska ut finns ju sparade tack vare budget där vi stoppar undan varje månad till respektive utgift.

Det enda som blev är att vi inte kan lägga undan pengar för sådana utgifter, alltså inte budgetera. Men han får ju sin inkomst bara att den kommer senare och min inkomst kommer också att rätt till sig i efterhand, så vi kan "rätta till det" då istället, så ingen skada skedd. Och vi har inte ens behövt röra våra sparade pengar för att ro runt trots en sådan här tokig månad för oss båda. Känns så tryggt att ha en sådan stadig budget.