Dessa människor är i en fruktansvärd situation. Att tigga är väl bland det lägsta man kan komma och de har min fullaste sympati.

Det kan knappast "löna sig" att tigga men det kanske hjälper familjen i hemlandet att hålla näsan ovanför vattenytan så att säga.

Det är en svår fråga och jag hjälper så gott jag kan eftersom denna grupp människor är så enormt utsatta.

Håller med till största delen men människor kan ofta inte hjälpa att hemländerna är skräp. Här i Sverige får de inte heller nå vidare hjälp. Politiker har ickesvar och kommunerna tycke mycket och vill tydligen mycket men mycket lite händer. Förutom ett mycket stort antal tiggare…

Något ätbart kan jag ge men inte pengar då jag inte ser vad de använder dem till. Jag köper hellre en korv med bröd och ger dem eller en banan än pengar

#3 Har det någon betydelse vad de använder pengarna till?

Men vi i Sverige kan ju heller inte vara deras social försäkring, man måste ju sätta mer press på landet ifråga som har dessa innevånare.

Men de får ihop tillräckligt med pengar för att kunna komma hit och åka hem igen och sedan kommer hit igen. Vissa byar skickar typ någon ur alla alla hushåll hit för att tigga. 

Jag tycker att vi har utsatta människor här i Sverige sedan innan, som borde prioriteras. Här fixas boende, mat, kläder med mera i staden jag bor i till tiggarna. Men de andra utsatta får inte det lika bäddat för sig.

#4.Ja, Här brukar det sitta en man utanför Lidl som säger att han behöver pengar till mat. Samtidigt har han en cigarett i mungipan. Då köper jag hellre något ätbart till honom än att han lockas att köpa nya ciggaretter för pengarna.

#6 Det är nog ganska allmänt känt att rökning och andra "laster" är högst bland människor som lever på samhällets botten. Ett liv som få av oss ens varit i närheten av.

Jag bryr mig inte om vad mina pengar används till.

Jag ger alltid pengar när jag har kontanter, högst sällan ätbara saker eftersom jag inte vet vad personen tål eller tycker om att äta.

Jag har sympati för folk som har det svårt. Men samtidigt undrar jag hur det fungerar rent praktiskt. Vi har haft en och samma kvinna sittande utanför ica i ett halvår. Var bor hon? Hur överlever hon i sverige? Det kostar ganska mycket att leva i sverige, hur har hon råd med det på bara en tiggar-inkomst? Och hur har hon råd att överleva i sverige på en tiggarinkomst samtidigt som hon med tiggarinkomsten försörjer sin familj i hemlandet? Det kan ju inte bli många kronor som går dit? 

Jag undrar också om det enda rätta är att ge pengar/mat? Finns det ingen bättre lösning? Inte för att det är fel att ge pengar/mat, men det känns som om det inte borde avhjälpa problemet. Det är ju knappast så att deras ekonomiska situation kommer att bli bra igen för att dom sitter här och tigger ett tag. Eller ska dom fortsätta tigga resten av sitt liv? Känns som en pyttehjälp på extremt kort tid att ge dom pengar här och nu på gatan.

Det är inte så att jag inte har sympati för dem bör tilläggas, men jag tycker det är på fel sätt …

#9 Har du frågat henne var hon bor och hur hon överlever?

Jag håller med om att det är ett stort problem och att en peng i en burk inte är någon långsiktig lösning men det känns som det problemet får tas om hand på högre nivå.

Det är olika från tiggare till tiggare, jag upplever att svenska hemlösa tiggare är mer genuina och ärliga medan utländska har jag fått erfara gärna roffar åt sig av allt de kan få gratis samt ändrar sin story gång på gång.

Har läst och hört om de som brukar ställa upp med soppkök och gratis kläder till tiggare att de utländska riktigt kastat sig över alla gratisprylar de kan få och slåss sinsemellan om vem som ska ha vad medan de svenska nöjer sig med det de mest är i behov av tex ett par nya skor.

Sitter utländska tiggare utanför varje affär som kan bli riktigt förbannade om man inte ger de något och verkligen stå och skälla ut en med råge.

Sen finns det ju tiggare, svenska som utländska som bla äger senaste Iphone, nya bilar mm så där kan man ju börja undra. Finns också tiggare som säger sig är handikappade/sjuk och målar upp livet med ett visst handikapp och i slutändan har det visat sig vara lögn.

Ett exempel på det är en rumänsk tiggare här som ena dagen spelade CP-skada, sa till och med att den tar mycket mediciner osv, för att nästa dag vara helt normal och plötsligt ha 12 barn hemma att mata. Jag förstår att de kanske har det svårt men att utspela sig på det viset tycker jag är rätt lågt även för en tiggare, tror man vinner mer på ärligheten.

Många av tiggarna här tar heller inte emot mat man skänker åt dem utan kastar det rakt mot en, endast pengar är acceptabelt och då kan man ju börja undra.

Genuina tiggare har jag den största sympati för oavsett ursprung men andra har jag rätt svårt för. Här gäller det att göra en observation anser jag vilket inte alltid är lätt.

Så som jag ser det är att vi ska ta hand om våra egna före de utländska som kommer hit för att tigga.

Eftersom att jag inte vet deras bakgrund antar jag att alla tiggare är nykomna, flytt från krig, inte fått hjälp nog att lära sig språket och få jobb, har barn hemma, osv. Många har det säkert inte så svårt, men vem skulle sitta hela dagen på marken, på vintern, om de trodde att de hade bättre möjligheter? Det finns säkert vissa,som har jobb men spenderar en timme i veckan på att tigga ihop sig till ett pack med cigg, men det är nog inte de flesta. Men visst måste vi göra något åt tiggarproblemet. Ge dem permanent medborgarskap eller en biljett hem, alltså det vi gör nu, men mer effektivt.

Det jag finner intressant med tiggarna är att de ägnar hela dagar åt att sitta utanför butiker och be om pengar.
Ganska mycket tid man kunde lägga på att faktiskt söka ett ordentligt arbete istället och få en högre inkomst på enligt min åsikt.

Sedan har säker vissa anledningar till varför de inte gör just det, men problem är till för att lösas och att sitta utanför en butik hela dagen löser dem inte tyvärr 🌺

#14 Vem skulle anställa? De har förmodligen inte arbetstillstånd.

Där jag bor så uppmuntrades folk att ta hjälp av "killen vid hemköp" då han kunde klippa gräs och annat lättare arbete men det blir ju så att säga svart arbetskraft.

Vad skulle hända om personen ifråga skadar sig osv. Jag tror chansen för dessa människor att få jobb är minimal om inte obefintlig.

#15 Kanske, men att försöka och kämpa är väl ändå bättre än att inte göra något?
Har man inget arbetstillstånd så borde väl prio 1 vara att göra allt för att få det?

Det är lätt att säga och en annan sak att göra, det vet jag och tror verkligen ingen satsar på en framtid som tiggare utanför ICA bara för att det verkar lättare.
Men kämpar man inte så kommer man heller ingenstans =)

Här kommer en länk om arbetstillstånd.

http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Arbeta-i-Sverige/Anstalld/Krav-for-arbetstillstand.html 

Du ska alltså redan ha ett arbete i Sverige innan du åker och det är omöjligt för de flesta.

#17 Bra länk, en hel lista med saker man bör kämpa för framför att sitta utanför ICA. Det är alla gånger bättre att kämpa för de sakerna än att sitta hela dagar utanför butiker =)

#18 Hur lätt tror du det är för en fattig familj i Rumänien t.ex att fixa ett jobb i Sverige?

#19 Säkerligen fruktansvärt svårt, men inte omöjligt.
Bättre att försöka och misslyckas än att inte försöka alls?

Jag har aldrig gett något till tiggare. Jätttesynd om många visst är det det men då kan ju dom som är högavlönade ge då. Jag som arbetslös och som redan drar in på allt möjligt som frisör tex som jag inte varit till på 6 år och köper billigast möjligast mat till mig själv för att få det att gå runt. Nej jag behöver mina pengar själv.

Men det är ju just det, varför ska svenska folket, lösa ett annat lands problem, det kommer vi aldrig kunna göra. Även om vi skulle försöka hjälpa genom att skänka pengar eller saker till personerna som sitter där utanför butikerna, så finns det många som har exakt likadan situation. Om man hjälper en, så kommer det alltid en annan på tur som också behöver hjälp och man kan inte hjälpa alla. Det blir för övermäktigt.

Jag kan inte ge till alla och jag kan heller inte alltid ge. Det beror alldeles på men min medmänsklighet gör att jag försöker.

Ibland räcker det med att man hejar. Att man så att säga bekräftar människan som står eller sitter där.

#14 #16 #18

Men ifall man måste tigga ihop mat för nästa dag? Ifall man ägnar hela dagen åt att söka jobb(alla tiggare får eller kan inte söka jobb förstås) och sedan är hungrig? Eller ifall man har pengar för mat i en vecka men sedan får magsjuka och ”förlorar” flera dagars mat genom att inte kunna tigga.

Hur vet du att de som tigger inte väntar på besked från migrationen? Ibland kan man bara vänta. Kanske de är deprimerade också, och det enda de orkar är att sitta med handen ut? Kanske de inte ens kan nog med svenska för att veta var de ska vända sig? Kommunen har begränsade resurser för att nå ut till alla. De kan ha ”fraktats” hit för att plocka bär och sedan dumpats här, alltså inte ens vilja vara i Sverige.

Jag föreslår att du läser lite artiklar om tiggande och invandring, för du verkar ha väldigt lite koll. Hur ska en människa med noll förutsättningar för att få jobb kunna skaffa pass(det kostar pengar och man måste förmodligen skaffa det i sitt hemland, eller uppfylla andra krav) och uppnå det andra kraven för att få jobb om de inte ens kan språket och inte vet hur de ska lära sig OCH skaffa pengar till mat?

Det är väldigt många kansken här, och självklart ska man alltid aktivt förbättra sitt liv och vissa tiggare kanske bara behöver motivation för att förbättra sitt liv, men alla har inte alternativet att inte tigga om de vill överleva. Man sitter ju inte hela dagen i kylan om man har bättre saker för sig.

#22

Om man tänker att det alltid kommer finnas problem, så varför lösa ett, då kommer man ingenstans i livet. Varför panta, någon annan kommer att strunta i det? Varför stoppa krig, det kommer ju ett annat sedan? Varför se till att en person får mat för dagen när hundra andra inte får det?

Om alla tänkte på det viset skulle vi inte ha det så bra som vi har det i Sverige, om man valde att inte hjälpa olika individer för att man inte kan hjälpa andra. Inte för att du måste lösa en annans person problem, man kan ju välja att göra något mer effektivt än att ge till tiggare, men det finns ett värde i att hjälpa en person, fast man inte kan hjälpa alla.

Min pappa som har stora andningsproblem glömde sin plånbok hemma och var i affären när han upptäckte det. Han var på väg hem, men var tvungen att vila(han bor ca 50m från affären). Då kom två kvinnor ut och gav honom varorna. Han insisterade på att hämta sin plånbok och betala dem, men de sa att det var en gåva. Så många pensionärer med kol hade varit tvungna att gå hem och sedan tillbaka, men nu blev tre personer glada, och för dem var det värt det. Att i den situationen gått förbi min pappa och tyckt synd om honom(för vem har alltid pengar över till främlingar) är ju något som är förståeligt, men att gå förbi och tänka ”Det här är hans familjs problem, inte mitt. Jaja, även om jag hjälper så får ju inte andra pensionärer hjälp,” är inte beundransvärt.

Jag vill poängtera att jag är en självisk person som många gånger gått förbi tiggare med godis i ICA-kassen, så jag är ingen ängel. Men de gånger jag har gett något så vet jag att det var en bra sak. Det var en kortsiktig lösning, men det hjälpte lite.

#24 Matmässigt så finns det lösningar - härbärgen, svenska kyrkan och andra organisationer finns där man kan få mat, duscha och hjälp med diverse kontakter med myndigheter m.m.

Vart har jag skrivit att alla tiggare bara sitter och inte gör något?
Så klart de finns de som väntar på svar från olika myndigheter osv, och troligen är största delen deprimerade. Men att sitta och tigga hjälper väl knappast vid depression?
Och om man nu väntar på svar från någon myndighet så har man säkerligen andra saker som behöver göras och genomföras för att visa framfötterna för myndigheterna, hur gör man det genom att sitta utanför en butik hela dagen?

Jag behöver inte läsa massa artiklar för att förstå, det räcker med att prata med de som faktiskt tigger. Så jag är verkligen ingen expert och det jag skrivit är hårt jobb och som jag på pekat i #16 lätt att säga, men du själv kanske skulle lära dig att inte döma andras kunskaper efter 3 inlägg på ett forum.

Jag är ingen expert på detta och har bara uttryckt min åsikt och vad jag anser att man bör göra med de fakta jag har - istället för att sitta och tigga och bli illa behandlad av främlingar.
Jag tycker det är bättre att tiggare gör vad de kan göra för att slippa sitta utanför butiker och dagligen bli illa behandlade av folk som går förbi.

Men om jag nu har helt fel i att tycka att det är fel att dessa stackars människor sitter och fryser, blir spottade på, blir kallade för hemska saker och får sitt självförtroende nertryckt för några få slantar om dagen - Visa då mig den artikel jag bör läsa för att ändra den åsikten och tycka att det är bättre än att låta folk acceptera sin förnedrande och nedvärderade situation genom att tigga.

Dock finns det ingen artikel i världen som skulle få mig att ändra den åsikten, jag tycker nämligen folk är värda mer än så.

Tack för mig, jag väljer att avsluta min del i diskussionen nu då jag har gett mina åsikter.

#25

Så innan jag skriver ett långt inlägg och förklarar det du missförstått och förklarar varför jag missförstod visa grejer, och försvarar vad jag skrivit(du lägger själv en del ord i min mun och drar slutsatser), vill jag veta ifall du ens kommer att läsa det jag skriver. Känns dumt att försvara sig och ägna tid på ett inlägg ifall du verkligen menar att du inte vill fortsätta diskutera(många säger att de inte vill diskutera mer, men fortsätter sedan att skriva).

#11 Försökte kommunicera med henne men hon förstod inte ett ord av vad man sa.  Så jag vet inte.

Jag tycker det är konstigt att det som från ena dagen till andra plötsligt började bli en trend med tiggare. Hur uppkom det? Varifrån kom det och varför? Är det unikt för sverige eller är det fler länder där detta sker?

Det är en lurig fråga enligt mig. 

Att se en utländska tiggare utanför sitt snabbköp - särskilt som fenomenet är såpass nytt - verkar ge många blandade känslor. För å ena sidan vill man ju inte att någon ska må dåligt och man skulle vilja hjälpa någon som verkar vara i behov av det, men samtidigt är man rädd att bli lurad, att det skulle på det stora hela kunna leda till att fler vill ha hjälp och andra hemskheter man kan fabricera fram. Summan  av det blir ju att man hyser en form av agg och misstro mot dessa människor. Sen ovanpå det kanske man känner sig snål och får dåligt samvete, vilket man då vill skylla på någon. Staten, migrationsverket, EU, eller kanske invandrarna?

Det finns då två sätt att se saken tror jag. Antingen bestämmer man sig för att stänga sin börs och stå för att man inte vill känna sig känslomässigt utpressad varje gång man handlar. Eller så kan man bestämma sig för att tro på människans godhet och gå in med inställningen att den man gör gott kommer göra gott åt någon annan. Jag tror att när man har gjort detta aktiva val och står för det så behöver man inte längre känna sig obekväm när man ser en tiggare.

Ger ingenting till tiggarna och skulle jag ge nått skulle jag inte ge kontanter. Jag har många rumäner som kunder de är inne flera gånger varje dag och handlar av mig räcker inte pengarna springer de ut och tigger i några minuter och kommer sedan in igen. Och jag jobbar på systembolaget så det är inget nyttigt som ex. mat. Ger till kyrkans arbete i rumänien istället känns som det kanske ger nått bättre på lång sikt.

Vi lever i ett land av överflöd. Ett land som inte har sett fattigdom på flera årtionden har plötsligt fattiga människor som huttrar på gatorna i jakt på våra växelpengar. Det är klart att det är knepigt för många människor att hantera något som är så avlägset från det de är vana vid. Inte blir det bättre av att vi lever i ett allt mer kontantlöst samhälle. Väldigt sällan har vi de där växelpengarna.

Vi har fortfarande ett överflöd. Bara under december köper vi och äter mer än någon annan tid på året. Handeln dignar av mat och godis. Köper vi? Givetvis. Även jag som lever på studiebidrag har unnat mig av både pepparkakor och choklad. Alla hundralappar spenderade på julklappar till folk som redan har. Vi sitter i våra uppvärmda hus med våra varma kläder. Går vi ut har vi jackor och kappor som håller oss varma. Varje helg spenderar tusentals svenskar hundratals kronor på sprit. Under högtider som julen spenderas ännu mer.

Vi har råd att ge. Om man inte vill ge pengar, ge något annat. Bjud av ditt överflöd. Visa att du ser dem. Det kan vara så enkla saker, bara att bjuda på några pepparkakor från burken du just köpte gör stor skillnad. För tänk om alla gjorde sådana små gester och gav lite grann av det överflöd vi lever i. Då skulle det plötsligt göra skillnad för de här människorna.

Att säga att de ska hitta jobb är ju allt annat än lätt. Du kan knappt få jobb som svensk medborgare utan en examen från högskola eller universitet. Hur ska då de kunna få jobb utan att ha språket och utan kontakter? Utan en adress eller en telefon. Hur ska det gå till?

Problemen i deras hemland måste lösas ja. Men det gör ingen skillnad för hur deras situation ser ut just nu. Så ge av ditt överflöd, du som faktiskt har råd att ha ett.

Jag ger aldrig något till typ rumänska tiggare. Jag har däremot gett till "svenska" tiggare och typ folk som säljer Situation STHLM. De flesta har drogproblem och jag har gett de flesta en bit mat. En fralla och en liten mjölk eller en cheeseburgare. Jag kan få ihop 15-20 spänn ganska mycket lättare och jag har tak över huvudet. Dessa människor har varken det ena eller det andra.
Två gånger har jag blivit så överöst av tacksamhet att jag nästan börjat gråta. Dessa människor som inte har något alls men ändå kämpar varje dag för att överleva, dessa människor kan jag ge något. Vi har en gubbe med käpp som står utanför tunnelbanan varje morgon/eftermiddag och ber om "några småpengar". Tråkigt nog har jag lyckats med att alltid glömma plånboken hemma varje gång jag passerar honom men jag önskar honom en bra dag och ger honom ett leende. De glädjer honom lite i alla fall!
Utländska tiggare i färgglada kjolar och huckle är jag inte lika lockad att hjälpa. De är dessutom riktigt otrevliga och extremt påflugna. Huuh.

#31 "Färgglada kjolar och huckle"? "Påflugna"? Ser vi verkligen samma människor? De sitter insvepta i filtar med smutsiga kläder och håller vädjande ut händerna om de inte stirrar tomt framför sig!

#32 Det beror på var man är, eller kanske var dom är. I vissa städer eller områden ser dem ut som du beskriver, i andra finns dem som #31 beskriver. Jag själv blev haffad av en person iklädd sunkiga kläder som var hyfsat moderna på 90-talet som tryckte en värdelös ring i min hand, höll fast mig och började kyssa mina händer och bönade på sitt modersmål(vilket det var vet jag ej) tills jag gett en fin summa pengar. Sen gick hon glatt iväg. Jag var för överrumplad och skakad för att göra något. Jag kände mig lurad, skamsen och korkad.

#32 I Stockholm kryllar det av den typen av tiggare jag beskriver. Ja, de sitter även insvepta i filtar utan för typ mataffärer, men när de reser på sig ser man de kläder jag beskrev. Jag har blivit påflugen flera gånger av tiggarna. De hänger efter en och bönar och ber om pengar. Nekar man blir de sura och skriker efter en.

Kan tillägga att Konsum Värmland tagit det fantastiska beslutet att bjuda de som sitter utanför deras affärer och tigger på frukost utanför varje butik i Värmland. Det tycker jag är medmänsklighet!

#35 Det var verkligen generöst! 👍

Vi har sällan mycket pengar själv över i slutet av månaden och sen i somras (då tiggare började dyka upp i "min" stad) har vi oftast inte haft något alls i slutet av månaden utan levt på vårt sparande pga sjukdom så jag ger inte pengar.

Däremot funderar jag och min man på att rusta upp en liten timrad stuga vi har på gården, ställa in en säng, kamin m.m och erbjuda folk i behov att bo där om så behövs. Det finns inget rinnande vatten och ingen el så jag vet ännu inte ens om det är lagligt så det får vi kolla upp sen.

Sen kan vi också erbjuda vår mark att odla mat på om det är intressant.

Jag tror däremot inte just det är så intressant för tiggare från utlandet, då vi bor långt från kommunikationer.

Jag ger aldrig nånsin något till tiggarna. Det är inte rätt sätt att lösa problemet. Och inte är det mitt problem heller. Dom borde kämpa för att skaffa sig ett arbete i stället. För såna finns det ju enligt alla som tycker att vi ska låta hur många invandrare som helst komma hit. Men det blir säkert för jobbigt. Enklare att sitta och tigga. Tydligen?

Ang detta med att ge mat/frukt istället för kontanter…

Läste i en tidning, kan ha varit expressen, för ett tag sedan, där de intervjuade en person som arbetar i något form av hjälpverksamhet och kommer i kontakt med tiggarna.

Där framstog det nästan som "fult" att ge något ätbart och inte kontanter, och man gjorde jämförelsen med att vi som går och jobbar vill ju inte ha betalt i mat utan lön på kontot.

Ser ni tiggeriet som en annan form av jobb? Är det rätt/ok att kräva kontanter istället för mat?

#38 Tror dom allra flesta hellre skulle ha ett arbete att gå till än att bara sitta. Det svåra är ju att för att kunna få ett arbete behöver man ha ett personnummer. För att kunna få ett personnummer behöver man ha ett arbete. Eller kommit hit på annan laglig väg. Vilket de flesta tiggare inte har.

#39 Fast det man ger en tiggare kan väl inte ses som lön för ett arbete de utfört? Det är en gåva. Jag förstår verkligen varför man inte vill ge pengar till tiggare utan hellre mat, finns några runt centrum där jag bor som super ner sig för sina pengar. Bättre då att man skänker dem någonting dom har nytta av eftersom dom tydligen inte vet själva vad som är bäst för dom.

Så nej, jag ser det inte som en rättighet att få pengar för tiggeri. Det är inte ens en rättighet att få mat av förbipasserande.

#39 Tiggeri är ju en sista utväg när ingen annan inkomst kan fås, man lever på andras nåder, och mat borde ju vara en sak som är behövd för den som verkligen är nödställd. Så det är ju lite underligt att påstå att man inte ska få ge det man kan ge mat om man vill.

Jag ger inte en krona pga att vissa tiggare ljuger en rakt upp i ansiktet.

Ifjol satt en kvinna på backen i snön i minusgrader utanför en mack. Hon hade bara en tunn tröja på sig och hon sa att hon höll på att spara ihop pengar till en jacka. Jag tyckte så klart synd om henne och tänkte ge en 50lapp. I min börs hade jag dock bara en 5-hundring så jag sa att jag skulle gå in på macken och växla bara. Då sa hon att hon hade växelpengar och tog sedan fram en börs där hon hade massor av 100lappar, inte 5-10 st utan en tjock bunt.

Det kändes bara hur sjukt som helst att hon satt där med flera tusen och låtsades inte ha råd med en jacka. Jag sa åt henne att hon kunde köpa sin jacka för egna pengar, sen gick jag hem.

Jag köper Faktum, men låter försäljaren behålla tidningen, han är väldigt trevlig och jag vet att pengarna går till något vettigt. . Jag gav en tiggare pengar i stort sätt varje dag i några veckor ett tag, men när hon en dag plockade upp en repfri mobil av väldigt ny modell så ledsnade jag. Jag kände mig så lurad. Så nej nu håller jag mig till faktum försäljare

Jag köper Faktum, men låter försäljaren behålla tidningen, han är väldigt trevlig och jag vet att pengarna går till något vettigt. . Jag gav en tiggare pengar i stort sätt varje dag i några veckor ett tag, men när hon en dag plockade upp en repfri mobil av väldigt ny modell så ledsnade jag. Jag kände mig så lurad. Så nej nu håller jag mig till faktum försäljare

Min stad är invaderad av utländska tiggare. Dom är precis överallt. Vid flera stora affärer sitter dom flera stycken.

Ger ingenting. 

De få gånger jag ger något är om tiggaren spelar, sjunger eller gör något annat.

Kommer aldrig ge till de som kommer från andra länder. Jag vill inte bidra till att det lönar sig att komma till sverige att tigga.

#45

Samma sak här där jag bor. Det bara exploderade och sedan satt det tiggare utanför varenda affär.  Men för kanske 2 v sedan var de som uppslukade av jorden, varenda en av dem var borta. antar att de alla har åkt hem eller vidare till någon annan stad.

#46 de var borta ett tag här för julledighet tror jag, men nu är de tillbaka..

Ja de började med att sitta utanför våra vanliga matbutiker, men sen blev det ett handelsområde de spred sig till och satt vid Rusta, Djuraffären osv.

Jag ger hellre till t.ex. stadsmissionen eller frälsis än till tiggare. Vi har en hel del här i södra Finland också.

Jag tycker jätte synd om dom som faktiskt har det jobbigt och svårt. Kanske är jätte sjuk, inte har någon mat, kläder eller får någon hjälp överhuvudtaget. Men det är svårt för mig att se vilka som behöver hjälp och vissa som snor ens pengar. Vissa sitter med sin iphone och kollar på facebook.. varför ska personen ha mina pengar som jag kämpar ihop då? Har den dåligt med mat borde han/hon sälja mobilen, annars är det inte så akut som det ser ut.

Sen vet jag MÅNGA gånger hur jag ser hur vissa haltar och "gråter" framför folk för att få pengar. Sen på kvällen står dom där och haltar INTE, har rena och fräsha kläder och skrattar i en lyx bil. Ursäkta? 

En ex-granne till oss satt på stan och tiggde varje dag och varje kväll kom dom hem, och så kom det killar som hämtade pengarna dom grannarna hade tjänat in och även slagit dom rejält. Sjukt synd om grannarna som blev slagna.. men jag vill inte ge mina pengar till idioter som använder männiksorna som slavar. Det tänker inte jag vara med och stödja. Inte nog med att alla har fina mobiler, röker starka cigg (måste väl vara dyrare? sånt kan jag inte dock) Dom hade som sagt tak över huvudet och skrek och gapade i trappet.. höll oss vakna osv.

Många gånger kom samma killar(inte vågar grannar)  och väntade på andra som skulle komma och hämta dom stulna bilarna som dom hade fått in. Bara för att kunna sälja vidare…. Och Ja. Det stod i tidningen om alla dessa stulna bilar.. så det är inget "skvaller som ändras på vägen".

Det är rätt svårt för mig att se vilka som är idioter och vilka som inte är. Hade någon legat och sovit och varit helt smutsig och inte haft några kläder i vintern hade jag lätt gett dom kläder, mat eller någon krona. Men som sagt är det svårt att se skillnaden. Så dom får inget från mig. Men jag dömmer inte heller andra som faktiskt ger pengar. Det är upp till var och en.

Jag föreslår att alla i den här tråden som ordar om hur lätt det är att tigga i stället för att ta sig i kragen och skaffa jobb börjar tigga. Ska vi säga åtta timmar varje ledig dag tills ni har fått ihop en vecka. Ni kan skänka inkomsterna till hjälpprojekt i Rumänien så behöver ni inte ha alltför dåligt samvete för att ni luras.

Därefter har ni åtminstone en viss egen erfarenhet att gå efter. Inte särskilt mycket, för ni har ju inte varit tvingade till det, men i alla fall någon.

Beträffande att ge mat i stället för pengar så verkar inte en enda av dem som skriver om det ha reflekterat över om mat är något man kan skicka hem till sina barn som behöver pengar till skolan eller barn och gamla föräldrar som behöver läkarvård och mediciner eller betala hantverkare med för att täta hålen i ens hustak till vintern. Till er föreslår jag att ni börjar betala era räkningar med mat som ni skickar på posten.

Om det sedan finns bedragare undrar jag fortfarande hur ni har tänkt att de ärliga ska överleva.

Beträffande dem som förordar lösningar "på högre nivå" i stället för att ge tiggare pengar: vad har ni tänkt att de ska leva på under tiden?

Vad mobiler beträffar är det så man håller kontakt nuförtiden. Man klarar sig inte utan. Ni som ondgör er över det samtidigt som ni ondgör er över hur knapert ni själva har det, jag är helt övertygad om att de flesta av er skulle kunna spara ihop så att ni skulle kunna ta ett par rumänskromska fadderbarn om ni bara tog er i kragen. (Det gäller mig också, men jag ondgör mig inte över att mödrar och fäder hundratals mil hemifrån behöver hålla kontakt med sina barn och gamla föräldrar.)

Beträffande cigarretter är rökning fortfarande allmänt på Balkan och många andra håll söderut, ungefär som det var hos oss på sextiotalet. Dessutom kan det ju vara där som här, att fattiga röker mer. Dem som ondgör sig över det föreslår jag att själva rensa bort precis exakt allt som "sätter en" (aldrig så tunn) "guldkant" på tillvaron och som kostar pengar, inklusive minsta godisbit eller glas öl en gång i månaden på kvarterskrogen. Ni har säkert viktigare hål att stoppa de pengarna i ni med. I synnerhet om ni lever sådana liv att ni verkligen behöver den där godisbiten eller glaset öl – eller ciggen.

Man behöver inte ha dyraste telefonen för att ha kontakt där hemma, finns många billiga telefoner för 2-300 kr, varför köpa dyra iphones, med dyra kostnader för surf ? Svårt att försvara tycker jag. En Iphone beroende på modell kostar 1000 kr och uppåt normalt.

Det kan faktiskt ha varit en gåva också. Det finns snälla människor och byrålådor fulla med begagnade telefoner.

#52 Personen i fråga kan ju ha fått den?

Jag har själv aldrig behövt köpa en mobil för folk skaffar ju nya mobiler hela tiden så det är lätt att få en mobil gratis. Beroende på vem man får den från kan det vara en riktigt ny mobil också. (min senaste har däremot hållit sen innan smartphones blev vanliga så jag har inte haft nån smartphone än).

#54 Kan i värsta fall vara stulen också, men jag vet inte hur sannolikt det skulle vara. 🤔

Jag ger aldrig kontanta pengar till tiggare. Jag vill att mina pengar ska gå till bra saker (som jag anser vara bra iaf) typ jag köper ätbara saker och ger till tiggaren. Eller ett klädesplagg om hen fyser. Jag vill inte att mina pengar ska gå till sprit (ja jag har sett tiggare som  tar med sig sin burk med pengar och knatar in på systemet) Jag fattar att det är gott med en öl eller vad hen nu köper, men hallå. Är man så fattig att man måste tigga  så är det ju rätt dumt att köpa alkohol för pengarna som man får av snälla människor. 

Ungefär som om jag (som är rätt fattig) skulle prioritera att gå till frissan och istället strunta i att betala hyran. Så funkar det ju inte. Man får faktiskt lov att använda pengarna till sånt man har råd till. Ingen kan ju tycka att sprit,  zigg, frisörbesök, eller resor är viktigare än mat eller kläder. En trevlig guldkant, ja men har man inte råd till guldkant måste man faktiskt skippa det.

Är man så nedgången så är nog knappast alkohol eller andra droger att räkna som guldkant utan snarare flykt eller bedövning.

Jag ger ingenting. Då hade jag varit tvungen att ta ett arbete igen.

#58 och det hade varit hemskt?

Gillar ditt nick i detta sammanhanget 🙂

#59 ja faktiskt så hade det varit hemskt. I och för sig så har jag aldrig haft ett arbete jag trivts med utan knetat på och vantrivts i en herrans massa år tills jag hade råd att säga upp mig. Så jag tycker det är inte mer än rätt att jag får spendera mina surt förvärvade slantar till mig själv nu.

#60 Du är om jag inte fattat det fel 38 år och kan knappast hunnit med att jobba i en herrans massa år.

Det beror kanske på vad man menar med begreppet?

Men att leva såpass snålt på sina "surt förvärvade pengar" att man inte har råd att ge bort en slant tycker jag verkar vara ett trist liv.

#61 Då får du tycka att jag lever ett "trist liv" Men för mig är frihet vad jag hela tiden eftersträvat och nu har jag fått den. Sen att jag inte har råd till annat "lyx" som många ser som självklara saker att göra, som tex biobesök eller äta ute mer än enstaka gånger, det gör mig mindre. Men det är upp till mig att ha det så då det passar mig bra.

#62 Jag tänkte inte på lyx i form av biobesök, äta ute osv. utan snarare den glädjen som ligger i att ge bort en slant.

Det kan vara till tiggare, fadderbarn, insamlingar, djurhjälp osv.

Men vi alla prioriterar våra pengar olika.

#63. Ja de få gånger jag har lite extra över så prioriterar jag mig själv, att göra något jag inte har möjlighet till resten av året, framför att ge bort till tiggare. Jag lever ändå så pass snålt redan nu att skulle jag behöva tänka på att kunna ge bort till för mig okända personer också så skulle jag få dra in ytterligare på saker i mitt liv. Och så skulle jag inte trivas att leva :)

av mig får de inget jag behöver mina pengar själv

Nu är jullovet slut.

Har aldrig kommer aldrig ge pengar. Det göder ju bara problemet. Det är faktiskt lite frustrerande att se en till synes frisk och normal arbetsför 30-40 åring sitta o skramla med en liten papp mugg, och tjäna pengar när en annan får slita arslet av sej för att hålla sig flytande. Ja jag kanske är lite bitter, för att 1. Satt med en bekant på ett fik med utsikt över en sån där. Vi satt där i dryga timmen och han fick in minst 300:- visst det är säkert inte så varje timme men ändå. Det sticker lite i ögonen på en vanlig knegare. 2. Jag har faktiskt en rumän som kollega, så jag har pratat en hel del med honom om det där. Enl honom. -Tror du det är dom som åker hit det är synd om? Dom som inte har nån släkting som åker hit, eller har råd att åka hit det är dom det är synd om. Tycker det går att jämföra romerna med kurderna. Ingen av dom har ett riktigt land osv. Men det ligger i tänket tror jag, kurder är jäkligt drivna av sej och jobbar mer än gärna. Dom har det tänket eller vad man ska säga. Kan självklart inte säga att alla är såna, jag känner bara 4st och dom är så. Romer har inte riktigt det drivna tänket, har fått för mej att dom tycker synd om sej själva och sätter sig i nån form av offer roll, och det präglas vidare i generationer. Om dom bara kunde ändra sitt tänk lite så tror jag dom skulle kunna bli riktigt framgångsrika, annat än med tiggeri. Jag skulle vara nöjd bara dom gjorde nåt för pengarna. Sjöng, gitarr, dragspel vad som helst. Det här blev både långt o rörigt men men. Och tro inte att jag är nån jävla rasist bara för jag kanske uttryckt mej lite hårt mot dom.

"En rumän som kollega". En person kan vara vem som helst. Tio, hundra eller tusen personer i samma krets kan fortfarande vara helt orepresentativa och ha käpprätt fel. Kallas anekdotisk evidens. Och antiziganismen i Rumänien är ökänd.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anekdotisk_bevisföring

http://en.wikipedia.org/wiki/Antiziganism#Romania

Kanske också är dags att hänvisa till tidigare inlägg i tråden, för min del #51.

Det är sant. Men köp ett munspel för några tior, om man inte kan spela, skit samma då gör man nåt för pengarna iallafall. Så har jag blivit uppfostrad. Man får inget gratis, vill man ha nåt så får man jobba för det. Därför sliter jag arslet av mej med jobb nu. Så mina surt förvärvade slantar som jag betalat mycket svett och ont för, dom stannar i min plånka. Det mår jag bäst av. Det egentliga problemet är väl att sverige och andra länder inte ställer tillräkliga krav på eu. Så hoppas att löven o co kan ställa lite krav nu

#69 Men för satan…. Hur mycket ska en människa behöva förnedra sig. Köpa ett munspel och spela oavsett om man kan???😡

De flesta som har jobb gissar jag, sliter arslet av sig på något sätt men det behöver ju inte innebära att man saknar medmänsklighet.

I linje med #51 skulle jag också vilja att alla som "uttryckt [sej] lite hårt mot dom" lät sig födas i en klass på samhällets botten i ett fattigt och tankemässigt gammaldags land som Rumänien. Eller Slovakien med flera. Där man har bott så länge man minns men aldrig haft hemortsrätt och där man aldrig har fått utrymme att utveckla något. Var skulle man ens ha odlat maten så att man orkar det rent fysiskt och var skulle man göra det nu? Hur ska man kunna ge sina barn högre utbildning när man får resa till Sverige (där man inte heller får jobb) för att samla ihop till den grundläggande? Hur ska man skydda sig mot att bli rånad och nerslagen eller innebränd om man försöker "sticka upp för mycket"? 

Tyvärr är det inte lika lätt att genomföra som att ge sig ut att tigga. Men gjorde man det skulle man kanske få känna på att det är litet skillnad mellan det och att vara aldrig så kulturellt förtryckt i nuet men ändå ha en geografisk bas och en historia på den basen (som kurderna). Eller för den delen att vara hemlös men, till skillnad från de flesta av dem man bor bland, ha en bildningstradition från tiden innan dess (som judarna). Med vilket jag inte vill säga att inte båda de sakerna också kan slå tillbaka, för det har de ju gjort. Men om vi nu talar om att klara sig rent personligt genom att "hugga i litet grann" så gör det en väldig skillnad i fråga om vad man utan egen förskyllan har möjlighet att hugga i med.

Tycker inte man ska bli så irriterad för att det finns många som inte vill ge till tiggare. Vi som vill ge pengar eller annat får väl göra det och de som inte vill ge något låt dem bara göra som de vill. Varför reta upp sig över det.? 

Jag tycker det ser ut som vissa i tråden blir väldigt irriterade över alla som inte tänker likadant som dem.  

Själv så ger jag gärna  en peng till tiggarna men jag blir inte irriterad över att andra väljer att behålla sina pengar eller göra annat för dem.

Jag är inte irriterad över att folk inte vill ge, inte på det sätt du verkar antyda i alla fall. Men skälen till att inte vilja ge är en annan sak. Om de beror på respektlöshet mot andra människor till exempel. Respektlöshet mot andra människor har jag svårt för (vilket inte betyder att jag inte kan trilla dit själv) och jag kan inte se annat än att den är det största samhällsproblem vi har näst respektlöshet mot våra livsbetingelser ("miljön"). Så i den mån jag ser att respektlösheten beror på okunnighet eller bristande fantasi tycker jag det är viktigt att informera.

#73 Det är bra att du vill informera folk. Sånt gör så att man får perspektiv. Man kanske inte ger mer, men man förstår varför de sitter där och tigger.

Ingen tigger om det hade funnits något annat val, speciellt inte i ett främmande land där man inte kan språket och det är så kallt att det faktiskt finns risk att frysa ihjäl på vintern. 

Jag ger rätt ofta, flera gånger i veckan. Och jag försöker att säga hej varje gång jag går förbi, för att visa att jag ser dem och att jag respekterar dem som människor. Jag följer även arbetet i min stad som en stor grupp människor gör för att hjälpa eu-migranterna, de ordnar härbärge (vilket har tagit väldigt lång tid pga. tillstånd och sånt från kommunen) De ordnar tolkningshjälp vid möten med myndigheter, läkarbesök och sånt, och försöker lära ut svenska språket, och många lånar/hyr ut sängar/soffor så att människor inte behöver sova utomhus. Det är helt underbart att se det här arbetet! 

Självklart behövs det hjälp från de styrande i länderna för att de här problemen skall lösas, men det kommer att ta tid, alldeles för lång tid. Och de här människorna behöver hjälp nu! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. 

Jag visste inte hur jag skulle hantera situationen i början, då det plötsligt kom så många eu-migranter på en gång. Jag var ovan att se så mycket fattigdom och lidande. Men jag har kommit fram till att ingen gör det är frivilligt. Jag är själv fattig student och har inte mycket, men jag är rik jämfört med de här människorna, men det känns som min skyldighet att göra det jag kan. 

Jag dömer inte folk som känner att de inte har råd att ge, men att i alla fall titta människorna i ögonen och säga hej när du går förbi kan alla göra, det kostar inte. Däremot dömer jag människor som ser ner på eu-migranter som tvingas tigga, som har förutfattade meningar baserade på deras ursprung eller kläder, som tror att ni själva är bättre bara för att ni haft mer tur i ert liv, för vi har alla olika möjligheter redan från födseln, det är ingenting vi kan påverka.

#75 Så bra skrivet🙂

Dom är på så många ställen så jag tycker det är svårt. En kvinna satt utanför sjukhuset, en annan vid ica supermarket en tredje utanför en kiosk. inom några hundra meter bara. Ska man ha dåligt samvete om man ger en och inte nästa får samma summa?  Kvinnan vid sjukhuset brukar jag ge men jag hade inga lösa pengar idag och jag såg att hon blev besviken. Hon är van att få av mig. Jag har praktik på en avdelning på sjukhuset och brukar ha lite mynt i fickan. Please please ropade hon efter mig och sträckte ut armarna. Jag tycker det är jobbigt när det blir en vana och att dom tar för givet att man ska ge för att man gjort det alla andra dagar

#77 jag förstår dig och känner likadant själv, men samtidigt är deras beteende inte konstigt om man tänker efter. Om man själv var i en liknande situation, och du lär dig att känna igen en person som återkommer och ger dig en liten slant. Varje gång man ser den personen så hoppas man ju på att få något, och besvikelsen blir ännu större när man inte får något den dagen. Kanske blir man rädd att personen slutat ge helt. 

Jag går förbi flera personer på vägen till och från skolan, varje vardag och ibland på helgerna. Det ÄR jobbigt, både när man ger och när man inte ger. Men så är det ju att ha empati, man lever sig in i deras situation och känner sig så maktlös. Slits mellan att kanske för en gångs skull unna sig själv något och känslan att man istället borde ge bort pengarna. 

Kanske hjälper det att välja ut några stycken som du ger till, som du kanske ofta går förbi. Och dela upp de småpengarna du har i mindre summor, så att de du går förbi får något, och känner att du bryr dig, även om det bara är några kronor. 

Och de dagarna du inte har möjlighet att ge,se dem i ögonen och säg "i'm sorry, not today". 

Som sagt, ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Att du ger ibland är bra, det ska du inte ha dåligt samvete för, tycker jag. Jag vet inte om det här hjälper dig, men jag hoppas det.

#77 Det är ju inte alltid man kan ge eller hjälpa. Jag för min del hade blivit irriterad om man skulle försöka mjölka mig fast jag inget kunde ge.

#75 När det sitter tio tiggare på.en 200 meterssträcka och alla vill hälsa,  både när man går in och kommer ut från affärerna tröttnar man faktiskt på att säga hej.jag går inte runt och hälsar på andra främlingar.

#67 Herre jizz så du utrycker dig, jag blir mörkrädd

"utsikt över en sån där" Apa eller troll?

Jag ger hellre mat till tiggare än pengar till gatumusikanter.  Jag stör mig inte på tiggare utanför butiker. För mig är det inte mer störande än de som säljer Faktum eller 10 barn som säljer majblommor. Jag är månadsgivare till organisationer men det innebär inte att jag inte kan köpa en hamburgare till en som går i stan och tigger.

Ja jo jag har varit med om svenskar som tigger med. Särskilt runt omkring Nordstan i Göteborg en fredag eller lördagkväll. Ungdomar som säger att de är hungriga och inte har råd att åka hem. Jag kan erbjuda dem en hamburgare eller att de får åka på mitt busskort om de vill men om de inte vill det så är det ju något annat de vill ha.

#80 jag brukar inte heller säga hej till främlingar, förutom om de säger hej till mig, då svarar jag. Ingen skillnad med de som tigger egentligen, räcker att möta deras blick och nicka, kanske ge ett leende. 

Men visst, jag förstår vad du menar och jag håller med. Det är utmattande och jobbigt. Inget fel med att inte orka säga hej till alla. Men när man orkar så tycker jag det är bra om man gör det, även om man inte har möjlighet att ge pengar.

Säger de hej till mig hejar jag tillbaka, finner ingen anledning att vara otrevlig, även om många i min bekanstskapskrets vägrar heja just för att det är en tiggare. Men ja, det känns ju lustigt att heja på någon man inte känner. visst händer det väl att jag gör det själv också, men då är det väl typ i skogen om man råkar hamna på samma grillplats som någon annan typ.

Så svårt är det väl inte att bekräfta människors existens genom att nicka eller le.

nu kommer jag låta dum men jag trodde att just Rumäner var dom mes drabbade här i landet då dom inte ens kan få ordäntliga jobb hemma?

dom svenska tiggarna  behöverju antingen vård för diverse olika saker eller helt enkelt inte försökt tillräckligt. (självklart är vissa ungdomar undantag då dom inte får mycket pengar någon stans ifrån då tanken är att deras föräldrar ska försörjadom …)

säger inte att någon av dom har det lätt men kommer man till ett främmande land med bara kläderna man har på sig och inte kan språket då är det svårt att både nå någon som kan hjälpa en och hitta sig ett jobb.

sen kanske inte Rumänerna alltid spelar schyst men jag tror endå dom är dom mest utsatta.  

ger dock inte till tiggare men hejar alltid.

Jag har aldrig kontanter med mig.. min plånbok har inte ens ett myntfack. Så jag har väl gjort det lätt för mig. Fast i ärlighetens namn hade jag inte gett något ändå.. det har väl hänt ett par gånger att jag haft en femma i växel och skänkt till en man jag går förbi ibland. Han verkar trevlig, ler alltid och säger hej oavsett om man ger nåt eller inte. Vet inte om jag orkat vara trevlig i hans situation.

Jag har inget bra svar på varför jag inte vill ge pengar. Vill väl inte bli lurad, vill inte uppmuntra tiggeri - nog inte helt ovanligt att folk blir lovade guld och gröna ängar och skuldsätter sig för att ta sig hit till rika sverige, och sen sitter de här och fryser, pengarna går väl till någon annan som lurat hit dem. Det känns helt enkelt fel.

Det är inte så att jag inte vill hjälpa dem, men magkänslan säger att det nästan gör det värre att skänka pengar. Kanske inte för den som sitter där men i längden.. Jag vet inte. En del av mig hade velat leta upp nån som behövde det och bjuda hem hen på middag, dusch, rena kläder och en varm säng. En annan del vill bara blunda och låtsas att det inte förekommer orättvisor i världen och att alla har lika möjligheter att skapa ett bra liv.

Jag har funderat på varför det känns så kränkande och jobbigt att se tiggare, men det är väl för att man bara hört om det i teorin förr och nu blir människors lidande uppenbart.

Jag brukar le lite och hälsa, men det känns också lite konstigt. Som att jag är glad för att de har det dåligt… det är jag ju inte. Ett leende mättar inte men jag hoppas väl att det får någon att känna sig lite bättre till mods.
Men jag ger inte pengar, hade inte gjort ens om jag haft kontanter. Jag har väl generellt en ganska tydlig, inre gräns för vad som är mitt och var mitt ansvar går.. och jag kan inte ta ansvar för alla dessa människor så jag drar gränsen vid ingen.

Skänker pengar till välgörenhetsorganisationer lite då och då, och hoppas att de kommer fram. Jag har det inte fett i förhållande till standarden i det samhälle jag växt upp (dvs här i Sverige) men jag inser att jag är lyckligt lottad som är född här.

Jag tror definitivt inte att någon kommer hit och tigger för att det är kul.

En annan sak som jag tycker är väldigt fult gjort, är att en kvinna en vän till mig är bekant med, hade köpt två kassar mat och gett till tiggaren som satt utanför butiken.

När hon kommer ut för att ge bort maten säger tiggaren "nej nej bara pengar".

Min bror berättade om en närstående till honom som gett en tiggare en tjuga. Tiggaren blir förbannad och springer efter och tycker det var fräckt att han inte fick mer.

Idag igen när vi var ut och handlade hade jag en pappmugg i ansiktet med mantrat hej-hej-lite-pengar! 

Jag undviker faktiskt att handla har jag kommit på mig själv. Och har de blivit fräckare, är det ett hårdare klimat nu än när de började komma hit?

#88: det tycks ha blivit hårdare press från smågangstrar som själva är fattiga nog att vilja tjäna pengar till och med på att utpressa tiggare.

Även utan det torde tiggeri vara en väldigt slitsam sysselsättning mentalt. Annars finns ju bättre och sämre människor överallt.

Att man vill ha pengar, inte mat, kan ju bero på att det bara är pengar som går att skicka hem till Rumänien eller Bulgarien, där ens barn, gamla föräldrar, hus eller liknande behöver dem. Det brukar vara mycket mer därför man tigger än för att få mat själv.

#89 Visst förstår jag att man inte kan skicka mat, men de själva lever väl inte på luft? Och någonstans kan jag tycka att lever man på andras välvilja undrar jag hur man har råd att vara kräsen?

#90: jo, det är en sak man kan tycka.

Ett par andra möjligheter:

– just detta att vara hänvisad till andras välvilja är ju en av de faktorer som gör tiggeri så slitsamt och otryggt. Så kanske man redan har pushat sin stolthet till gränsen för vad den tål genom att ta emot pengar, att då ta emot in natura blir alltför förnedrande. Inte så att man nödvändigtvis tror att givaren vill förnedra en, men för en själv. Jämför att få socialhjälp med pengar respektive med matkuponger.

– man kanske är pressad av en smågangster som kräver, har glömt hur mycket det brukar vara, men säg någon hundring om dagen, annars blir man misshandlad. Inte säkert man får ihop ens till det, och sedan ska man helst få litet som man kan behålla också. Och gangstern godtar inte mat som betalning. En sådan situation skulle nog kunna göra i varje fall mig tillräckligt stressad för att kunna brusa upp på oskyldiga.

#91 Jag skulle föredra matkuponger än inget alls, för man måste fortfarande äta. Sverige är ett dyrt land att leva i, och ska de då ta sina ihoptiggda pengar att handla mat för blir det ju inte mycket kvar, speciellt inte när de påstår att de får runt hundralappen om dagen.

#92: det är du det. Och troligen har du aldrig ställts i skarpt läge heller. Många svenskar, som aldrig har behövt tigga, har protesterat både privat och offentligt då socialförvaltningar har tvingat på dem matkuponger i stället för pengar enligt socialnorm.

#93

Jodå, nog har jag hamnat i vad jag antar du kallar för "skarpt läge", dock har vi inga matkuponger att tillgå i vår kommun. Och här ställs man på bar backe med sina barn, för här är det dina släktingars plikt att försörja en, och har man inga rika släktingar, tja, synd för dig kan jag väl säga.

Inte för att de har rätten att göra så, men det sker gång på gång, och visst, man kan överklaga till Förvaltningsrätten, men vad hjälper det när det tar flera månader att utreda?

Ja, det kan vara kämpigt för fattiga svenskar också. Även jag vet det.

Men med "skarpt läge" i det här sammanhanget menar jag att leva på de rumänska romernas levnadsstandard, i läckande ruckel möblerade med skräp, kanske söka mat på soptippar, inte ha råd med skolmateriel till barnen och de måste kanske också hjälpa till med försörjningen, sjukvård får man vara glad om man kan få råd med till barnen, polisen är till för att "skydda" de andra medborgarna mot en, och så vidare, och från den utgångspunkten komma i det läget att inte ens det går längre, utan man blir tvungen att åka utomlands för att söka jobb, och när det är stört omöjligt att få återstår bara att tigga.

Vet man vad det kan göra med en, då kan man säga något. Om sig själv och vad man skulle hänga upp sin minimalt livsnödvändiga självaktning på. För olika människor funkar olika.

Jag har inget emot dom förutom en del punkter som jag finner obehagliga och respektlösa.

• Tiggare som slänger slängkyssar och skriker på en innan man ens hinner stänga sin bildörr och är 10 meter ifrån ingången till affären. Respekt finns det nåt som kallas, att inte tränga sig på en människas privata zoon så att säga. Även om det var ett fyllo eller en nykter karl som betedde sig såhär hade jag avskytt det lika mycket.

• Dessa tiggare som trycker sin mugg mot en när man passerar, det är respektlöst det med. Tigg på om dom vill, men det finns en gräns på vad som är okej.

• Finns de tiggare som tagit över dessa lådor med sand som används till att sanda vägarna med på vintern. Dom lägger sina IKEA-påsar däri och deras filtar och allt annat efter sin ''arbetsdag''. Man gör inte så, det är inte okej.

• Jag förstår att dom inte har någonstans att sova men även där finns det en gräns. Det är inte trevligt, vare sig det är en tiggare eller en 18-årig människa som hamnar fel efter en fest, att finna dom utanför portar och dylikt.

De tiggare som bara sitter där och låter människor ge om dom vill, dom har jag inget emot alls. Men dom som för ett jädra liv och kastar sig på en är obehagligt och respektlöst. Spelar ingen roll hur hemsk situation dom befinner sig i, ska vi respektera dom så ska dom respektera oss. Så enkelt är det.

#96 Får jag lägga till en punkt på listan, tycker själv det är olämpligt och respektlöst att som tiggare gå fram till ens bord när man sitter på restaurang eller café och tigga om tomburkar eller pengar. Jag äter och umgås med vänner, vill avnjuta min hamburgare eller kaffe i ro.

Jag har fram tills nu alltid gett dem burkarna när de kommit fram, eftersom jag ändå skulle slängt dem annars, men kommer nog sluta med det.

#96 Andra punkten du nämner, jag har fått erfara det två gånger.

Första gången var någon julafton då tiggarna köpt massa rosor och gav de till folk i förutsättning att den personen de gav rosen till gav dem 40kr för den. Jag fick en tiggare som bara tryckte en ros mot mitt bröst och sa "give me money" varpå jag gav tillbaka rosen och sa "have none" vilket jag då inte hade heller. Personen tog då tag i min arm, riktigt jäkla hårt, och drog mig mot bankautomaten och sa "get some". Sluta med att jag slutligen sa "if you dont let me go, I'll start screaming and damn it then you most certainly will have to let me go one way or another" och då släppte personen greppet om mig och försvann därifrån. 🥵

Andra gången var när jag var på väg till min psykolog. En tiggare kommer fram när jag klivit av bussen och tar tag i min jacka och säger "please, money" varpå jag återigen säger "have none" och försöker gå därifrån men personen envisas med att tycka på mig att ge den pengar varpå jag förklarar att jag har inte plånboken med mig, vilket jag inte heller hade. Då släpper personen mig och jag går vidare men tiggaren ställer sig då och skriker över halva förbannade torget "I hope God punish you and that you fucking burn in hell, whore" och jag som för det mesta är kvick i käften när jag har mina ljusa dagar kunde ju inte motstå att svara "Guess I see you there then", sen var han tyst. Möttes av många leenden när jag gav det svaret. 😛

jag älskar att du bara kommer på svaren skulle aldrig jag göra. dock skulle jag nog inte vara lika lugn som du då jag tycker dom lät obehagliga (och jag har bara hört de du säger) respektlöst konstigt att folk går och spottar i deras muggar om dom beter sig på de viset

#98 Det har jag aldrig varit med om i Sverige. 

Rosor försöker dom sälja på festivaler här. Men det du berättar är extremt.  Och jäkligt ovanligt.

#100 Det är säkert ovanligt, kanske därför jag endast råkat ut för det två gånger men det förekommer och är i min syn väldigt respektlöst och lär ju inte gynna tiggarna, dessa personer drar även ner för de andra tiggarna.

#101: respektlöst och drar ner för de andra tiggarna? Vad är det du själv är och gör då, genom att skriva ett inlägg som #98 där det enda du skriver är att utförligt återge två episoder som du först senare, efter en annan persons påpekande, medger nog är ovanliga? I ett ämne där du lika väl som alla andra vet hur många som är fientliga mot tiggare, särskilt utländska, och hur få som ens är intresserade av att försöka se saker ur deras synvinkel också? (Bara jag kvar i den här tråden, vad det verkar, möjligen i viss mån Hera.)

#102 Jag ber dig vänligen dra ner tonen när du tilltalar mig, tack.

Vad exakt är det du hakar upp dig på? Jag skrev det som svar på #96 andra punkt och det är väl ingen hemlighet att sådant kan förekomma och ja när det förekommer så är det mycket tråkigt då det endast drar ner för andra tiggare när folk runtomkring får se sådant, det bildar ju ingen bättre uppfattning om tiggare när någon av dem beter sig på det sättet helt öppet för alla på torget att se.

Jag menar vad jag skrev. Det är allvarliga saker det här. Däremot finns det förstås folk som uttrycker sig värre än du.

#104 Det gör gör jag också. Jag tror du missa hela poängen med det jag skrivit, ingenstans har jag påpekat att alla tiggare har detta beteende men det förkommer hos enstaka individer och jag har råkas utsättas för det #96 beskriver två gånger.

Jag förstår att det är otrevligt, det du var med om, och jag håller med om att de som gör så förstör för andra tiggare. 

Men också vi som inte är tiggare har ansvar för vad vi gör. Ett större ansvar, vill jag påstå, med tanke på vår så gott som alltid ojämförligt mycket bättre situation. 

Du beskriver det utan en antydan om att det kanske inte är vanligt. Det är det som är min poäng och det lär vara så de flesta läser det, vare sig de sedan håller med om det som faktiskt verkar stå där att "ja, så gör de, tiggarna" eller ej. Ta det som ett tips om det inte är så du tycker.

I samråd med sajtvärden, tråden låses. Torpedtass/medarbetare