Har man tjänat upp till 18 700 kr i månaden får man 80% av den tidigare lönen i A-kassa. Där finns ett tak. Om du tjänat 18 750 eller någon annan summa över 18 700 får du inte mer i ersättning än just 80% av 18 700 kr.

I dina exempel ovan får alltså de som tjänat 18 700 och 18 750 lika mycket i ersättning, medan den som tjänat 18 000 får lite mindre.

#1 Tack för ett lättförståeligt och bra svar

#1 är det inte tvärtom, ju högre lön du har desto mindre får du ut? är ej säker på detta men det var länge sedan jag rotade i a-kassan.

#3 Fast det blir ju så på ett sätt. Har du tjänat 40 000 i månaden så får du givetvis ut mindre eftersom taket är 18 700 oavsett….

#3

Nja, i kronor räknat får de inte mindre men däremot blir det ju stor skillnad procentuellt. En person som tjänade 18 700 kr får ju ut 80% av sin tidigare lön medan person som tjänade 35-40 000 får bara ut ungefär hälften så mycket procentuellt.

#5 enda anledningen till att inte vara snuskigt rik, men dem som är så rika brukar ju ha bra tillgångar så de kalrar sig ändå. Dessutom har det råd med en bättre hälsa vilket gör att de sällan blir lika sjuka som låg- och medelinkomsttagarna.

Men numera finns det ju tilläggsförsäkringar hos de flesta fackförbund. Har man tecknat sig för en sådan kan man få ut 80% av sin tidigare lön upp till ett betydligt högre tak. Var det taket ligger, varierar nog. Men jag har hört en summa på bortåt 32 000  månad.

#6 "Råd med en bättre hälsa vilket gör att de sällan blir lika sjuka" är ju en sanning med modifikation må jag säga…

Sjukdom kan ju vem som  helst drabbas av och visst kan du ha råd att bekosta en rehabilitering och du kan precis som Bergspuman skriver ha extra försäkringar och göra någon operation privat men det är också allt.

En märklig iakttagelse i många studier är att låginkomsttagare och lågutbildade oftare är rökare t.ex. Övervikt är också vanligare i dessa grupper. Man kan ju fråga vad det står för?

#8 Sanning med modifikation - ja, men när det kommer till allmän hälsa som övervikt samt just rökare är ju något som finns mer i hos låginkomsttagare.

De rika har ju råd att leva ett sundare liv - sen om de gör det är ju upp till var och en.

#9 Nu pratar du väl ändå emot dig själv?

"De rika har ju råd att leva ett sundare liv"

Rökning "kostar skjortan" och osund mat är bra mycket dyrare än hemmalagad nyttig mat.

Logiskt sett så borde de med lägre inkomst leva nyttigare just på grund av att de inte borde ha råd att röka, inte har råd med skräpmat och inte ha råd med bil eller kommunala resor utan rentav få promenera eller cykla.

Därför undrar jag vad detta står för? Frågan är ganska befogad tycker jag.

#10 visst, onyttigheter kostar men det gör även gym, golf, resor etc. Sedan beror det också på vilken typ av mat man tillagar. Vanlig husmankost kostar inte mycket men spetsar man till det med fint kött och grönsaker etc så blir det genast dyrare - hur ofta äter man svenskt oxkött?

I övrigt håller jag med dig.

#11. Är det grönsakerna som är problemt om man är låginkomsttagare?

Jag håller med Bumbleboo, det är väl just låginkomsstagarna som ätrt skräpmat, röker och är överviktiga. (Om vi generaliserar lite).

Jag tror däremot att "penga-stress" kan vara farligt för hälsan. Pengar är inte lyckan, men man sover gott på natten om man slipper ligga och oroa sig för hur man ska få ihop det till mat och hyra.

#12 färska grönsaker och frukt kostar och ju mer sådant en maträtt innehåller desto dyrare blir maträtten - men också nyttigare och bättre för hälsan.

#13 Rotfrukter kostar nästan ingenting och är bland det nyttigaste man kan äta. Vitkål t.ex innehåller mer C-vitaminer än apelsiner.

Förra veckan hade ICA en drive på rotfrukter. Alla kostade 2.90 kilot.

Köper man säsongens grönsaker och frukt så kostar det ganska lite. Det räcker med att följa årstiderna.

Men slänga ut 70 spänn på en meny på McDonalds är det ingen som piper över

2.088.381 personer i Sveriges land har inga finansiella tillgångar öht.

Det kan göra en sömnlös och får man inge sömn blir man sjuk. Sedan är vana något som är svårt att bryta. Är dina föräldrar rökare så blir du lätt rökare själv. Och det kostar både i ekoniska termer och i sjukdagar.

Många lågavlönade har arbeten som är stressiga och där de inte kan påverka sin arbetsmiljö. Jag kommer ihåg ett  fall där en städare tog hjälp av facket för att visa att det inte gick att städa  en toalett på ett sjukhus på den korta tid som arbetsgivare hade satt till förfogande.

Dessutom så tror jag att om man blir sjuk så drar man sig inte för att gå till läkare om man är höginkomsttagare och man blir också mycket lättare sjukskriven och får ut av FK till skillnad mot låginkomsttagare som får slåss mot hela etablissemanget.

#15 Jag håller med dig i allt det du skriver förutom att man som höginkomsttagare skulle bli lättare sjukskriven och får ut av försäkringskassan. Har du något belägg för det?

#16 Ja, se på nyheterna vilken dag som helst så är det någon som inte får ut från FK pga en eller annan anledning. Dessutom så är det så att det är svårare att ifrågasätta en höginkomsttagare med verbal kompetens. Det är också fler av höginkomsttagare som överklagar beslut.

Sedan är frågan vad en höginkomsttagare är? En normalinkomsttagare tjänar idag cirka 300.000 så en höginkomsttagare borde tjäna det dubbla.

#17 Jag menade om du kan visa några siffror på det.

Sedan blir det ju lite motsägelsefullt när du skriver att fler höginkomsttagare överklagar beslut? Är det en större grupp eller bara att de i högre grad överklagar? Man kan ju inte bara gissa sig fram bara för att man ser vissa saker på nyheterna.

"Verbal kompetens" har jag svårt för att se att det skulle påverka.

Besluten försäkringskassan grundar sig på är läkarens. Personens egna och FK:s egna. Dessa beslut verkar vara helt galna emellanåt men jag har svårt att se att man skulle kunna "snacka sig ur" den situationen.

Där är nog vilken människa som helst oavsett före detta inkomst ganska liten.

Utfallet av ett läkarbesök beror i allra högsta grad på verbal kompetens. Som patient på hälsocentralen måste man tyvärr kunna prata för sig.
Allt går inte att bevisa med tester, men även om det skulle gå måste läkaren komma på vilka tester som ska beställas och förmodligen kunna motivera kostnaden för dem.

Kan man formulera sina besvär på ett bra sätt så tror jag att chanserna ökar att läkarintyget blir välformulerat och informativt.
Läkare idag har alldeles för lite tid och alldeles för mycket administration som de sällan har vare sig utbildning eller talang för. Ge oss läkarsekreteraren tillbaka!

#19 tyvärr så kostar dessa sekreterare och det finns ingen ekonomisk utrymme för det i dagens landsting.

Det kan omöjligt vara ekonomiskt att låta läkare med läkarlöner göra läkarsekreterarnas jobb… min läkare har f ö problem att starta datorn, och när han väl tagit sig in i journalen skriver han med ett pekfinger och letar varje tangent med ögonen.

Nu är vi dock på väg långt OT :)

Min ursprungspoäng var dock att verbal kompetens (och självförtroende i möte med myndigheter och vård) är avgörande för vad man får.
Där kan den egna utbildningsnivån spela in och eventuellt förstärka de skillnader mellan låginkomsttagare och höginkomsttagares statistik som det spekulerades i högre upp i tråden.