Ja det är viktigt att komma ihåg att Rot och Rut är skatteavdrag. Begär man skatteavdrag för mer än man betalar in i skatt så får man restskatt.

Skatteverket har en ganska bra broschyr som man nog bör läsa innan man använder sig av avdraget: länk

Jag har följt en del utav alliansens politik, dock inte sen senaste valet, men att låginkomsttagare ska bli bestraffade på detta sätt är ju tråkigt. Man måste då räkna ut den skatt man betalar om året och sedan måste man undvika att överskrida den summan när man gör avdraget för arbetet.

Men tack för länken, detta är ju ett viktigt budskap som inte alla känner till.

Jag tycker du har en konstig syn på vårt skattesystem MichaelE. När en person får restskatt (tidigare tråd) eller har begärt avdrag de inte har rätt till och måste betala tillbaka så kallar du det bestraffning. Är det en bestraffning att följa lagar och regler?

Jag anser att fler måste ta personligt ansvar för sin ekonomi. Om jag är dåligt påläst och på grund av det måste betala mer pengar än jag trodde så kommer jag inte att skylla på Alliansen (eller de rödgröna om de har makten).

Om jag planerade att söka skatteavdrag på uppemot 50 000 kr skulle jag inte lämna något åt slumpen. Tvärtom skulle jag vara ordentligt påläst vad gäller detaljerna för att vara säker på att göra rätt och kunna använda så stor del av avdraget som möjligt.

Att se sig själv som ett offer kommer inte att göra saken bättre.

Det var inte riktigt så jag menade, jag kanske uttryckte mig fel, men vad jag menar är att denna information är inget Alliansen har direkt gått ut med utan, som du säger, man måste läsa sig till allt. Det är det som är det tråkiga med tanke på hur många som har utnyttjat Rot och Rut och sedan se året därpå en kvarskatt på flera tusen. Som i det fallet som nämndes i länken så var det hela på 13 000! För vissa kan det bli mer.

Jag vet inte ifall någon information ges ut eller inte när man använder Rot eller Rut men hursomhelst så borde det vara allmän information - man ska inte alltid behöva läsa det finstilta, speciellt inte när det handlar om skatter - jag anser (utan att bli för politisk här) att det ska inte finnas något finstilt när det gäller skatter och här tycker jag att informartionen inte riktigt har gått ut.

Detta är det första gången jag läser om just att man måste tjäna mer än 26 000 i månaden för att kunna använda avdragen fullt ut och det är enbart högutbildade som har den chansen att använda systemet utan att få kvarskatt.

Så visst kanske man får skylla sig själv ifall man inte läser på, men man räknar ju att alla ska ju kunna använda avdragen utan problem men sen att det är bäst lämpat för de "rika" har ju ingen sagt.

Jag tycker inte att det handlar om något finstilt i det här fallet. Eftersom det allmänt kallas rutavdrag så bör man nog göra kopplingen till skatteavdrag redan där, och alla skatteavdrag jag känner till fungerar så att de minskar skatten - man kan inte få tillbaka något man inte betalt in. Gör man dessutom en sökning på nätet (eller tittar i broschyren ovan) framkommer det snabbt att man bör tjäna över en viss summa för att få kunna använda hela avdraget. I broschyren tar de upp begränsningen i mening tre på framsidan!

Däremot håller jag generellt med om att skattesystemet är onödigt komplicerat. Utan att vara påläst om exakt hur det fungerar tycker jag att tanken med en plattskatt som en del länder infört låter intressant. Om man använder en skattesats för allt, t ex 30%, skulle vi slippa en massa byråkrati, få lägre marginalskatter och stimulera utbildning, likställa inkomst av kapital och tjänst, förhindra skatteplaering osv.

Kombinerar man det med ett grundavdrag tror dessutom att vi skulle kunna ta bort stora delar av transfereringssystemen. Jag ser inte poängen med att människor ska både betala skatt och få bidrag. Då har jag hellre ett system där man får behålla hela sin inkomst upp till en viss gräns. Kommer inkomsten över gränsen betalar man den platta skattesatsen på summan däröver. Är man under gränsen kan man istället vara berättigad till bidrag beroende på familjesituation och andra omständigheter.

Det har inte pratats så mycket om plattskatt i Sverige, men jag hoppas att något parti tar upp frågan i framtiden.

På det sättet som ROT-avdraget är utformat nu dvs att man inte själv ansöker om det gör bara att arbetet blir dyrare och att de som utför det kan stoppa pengarna i egen ficka.

Missförstå mig inte, jag är FÖR Rot-avdraget men anser att det är min ensak om jag vill ansöka om det eller inte. När vi gjorde i ordning badrummet förra året så blev vi tillfrågade om vi ville ha avdraget men sa Nejtack.

#5 Mycket intressant läsning, jag har ju inte direkt läst några broschyrer så jag vet inte mycket om det. Men ändå så har jag inte hört något om en inkomstgräns för att kunna ta del utav det hela utan att behöva få kvarskatt på det.

Förlåt för att jag väcker en gammal tråd, men snacka om sjukt system…

Sjukt på vad sätt?

Systemet kanske är sjukt, och "bidraget/möjligheten" borde utformats på något annat sätt än med ett skatteavdrag.

Dock känns det som alla vet att RUT och ROT är just skatteavdrag, självfallet måste då skatten ha betalats in för att ett avdrag skall kunna göras. För mig är detta självskrivet och att inte veta om/förstå detta är för mig främmande.

Däremot stödjer jag aldrig politik som grundar sig i att öka klyftorna mellan låg- och höginkomsttagare. Eller ett system som i stort sett gör svart arbete vitt och sedan säger man att man blivit av med svartarbetet? Om jag skulle legalisera mord så skulle helt plötsligt antalet livstidsdömda i Sverige vara extremt få, ett bra eller dåligt förslag… ?

#4  man behöver inte vara högutbildad för att tjäna 26000 kr..

#11 Håller inte med dig, har man tur kan man hamna där men följande yrkesgrupper hamnar inte där och vissa har utbildning på högskola/universitetsnivå:

• Taxi och färdtjänstchaufförer
• Busschaufförer
• Lastbilschaufförer
• Sjuksköterskor
• Kommunalanställd (gata & park, snickare, fastighetskötare etc)
• Lärare
• Krögare/kypare
• Telefonist
• Lokalvårdare
• Du som jobbar i omsorgen
• Svetsare
• Plåtslagare
• Polis

Bara en notis, ingångslönen för en civilingenjör är ca 25000!

#12

SCB:s statistik håller inte med dig. Trots att bara var fjärde person (24%) i Sverige har en eftergymnaisal utbildning så är medianlönen för alla yrkesgrupper 25 300 kr. Detta enligt statistik för 2010.

Din lista över yrken förstår jag mig inte riktigt på. En del kräver en hel del utbildning, andra inte. Lönerna är i vissa fall klart bättre än vad du verkar tro. T ex är medianlönen för en distritkssköterska 28 800, för en grundskolelärare 25 900, för en polis 29 600 kr. Svetsare och plåtslagare ligger på ca 25 000.

Det är klart att det är svårt för en lokalvårdare att komma upp i 26 000 per månad i lön, men det är inte en särskilt hög lön i snitt. Byggnads skriver t ex på sin hemsida att snittlönen för en byggnadsarbetare 2010 var 28 170 kr plus helglön och semesterersättning.

Jag har en byggnadsarbetare med endast två-årigt gymnasium hemma som tjänar 25-30000/mån ..

#13 Visst, jag har inte kontrolelrat gentemot SCB, men jag vet på ett ungefär vad de grupper jag nämner tjänar då jag känner folk som jobbar inom dem yrkena eller att jag har läst om vad de tjänar.

En trafikpolis tjänar 21 000, det är skillnad på polis och polis.

Distriktssjuksköterska tjänar mer, en vanlig har en lägre lön. Varför tror ni att dem gick ut i strejk?

Sedan, om ni läser, så nämnde jag inom Kommunal - jag skrev aldrig något om privata sidan.

Svetsare/plåtslagare ligger strax under har jag för mig, sist jag hörde något var 19 000 men det var ett par år sedan.

Sedan är det skillnad på medianlön och medellön.

men det är ett fel iaf att påstå att bara högutbildade tjänar mer än 26000 kr.. :)

Lillfjanten; jag tror att MichaelE;s innebörd av det inlägget var att ett "bidrag" av denna typ borde vara tillgängligt för samtliga medborgare, inte endast för de mest välbetalda (de flesta som är välbetalda (har hög lön) är högutbildade, det är logiskt med tanke på "utbildningspremien"). MichaelE du får rätta mig om jag har tolkat dig fel…

#15

Jag valde distriktssjuksköterska för att det var den lägsta lön jag hittade vid snabb koll för sjuksköterskor. De övriga inriktningar jag såg tjänade mer.

Du nämnde kommunal som en underpunkt. Det står ingenstans om att du endast syftar på kommunalanställda.

Det stämmer att det är skillnad på median- och medellön. Jag valde medianlönen för att den är lägre. Medellönen dras upp av att en del inom varje kategori tjänar väldigt mycket pengar och drar upp snittet. Medianen visar precis mittpunkten i antal löntagare, hälften liggger ovanför hälften under, vilket jag tycker är mest rättvist att tala om i det här fallet. Om du föredrar medellöner istället så var medellönen i Sverige för två år sedan 27 700 kr, 2 400 högre än medianlönen.

Jag litar mer på SCB än dina uppgifter om vad dina kompisar tjänar och vad du läst, och instämmer med Lillfjanten och hävdar att man inte måste vara högutbildad för att tjäna 26 000 kr. Tvärtom är det en högst normal lön i Sverige enligt statistiken.

#17

Men det är inget bidrag, det är ett avdrag.

Lumac; jag vet, men det är ett "bidrag" som du får i form av ett avdrag. Eftersom jag anser att alla skall ha rätt att ta full del av "bidraget" så fungerar det inte att ha det i form av avdrag (så som det är idag) ((egentligen anser jag att det skall tas bort helt och hållet, men som lägsta nivå skall alla få samma fördel oavsett inkomst)). Det är därför bidrag står inom citattecknen. Det är ett bidrag som du får till arbetskostnaden i form av skatt som du ej behöver betala in (skatteavdrag).  Läs mer utförligt min åsikt (och kunskap) i inlägg nummer 10.

#20

Jag har läst #10 tidigare, och jag håller inte med dig i ditt resonemang. Dels är jag noga med att använda benämingar jag tycker är korrekta. Att kalla något "bidrag" när det inte är det tycker jag är lite oärligt. Det ger vissa signaler som är inkorrekta. Om du är emot avdraget skriv då det, låstsas inte att det är något annat.

Ett avdrag är för mig i praktiken en sänkt skattesats, inte ett bidrag, vilket kan leda till förbättringar för alla. Om den lägre skattesatsen kompenseras av en högre omsättning i branschen kan de totala skatteintäkterna öka. Utöver det får fler människor arbete vilket om något minskar klyftorna i samhället. Dessutom får allt fler människor råd att köpa tjänster i hemmet tack vare dessa avdrag, vilket också minskar klyftorna. De rikaste hade råd även tidigare.

Jag tycker inte att staten ska stå för kostnaderna för renoveringar i privata hem, och är därför emot ett generellt bidrag till alla som vill renovera. För mig är det inte en uppgift för en stat, precis som jag anser att en stat inte ska köpa bilar till alla, etc.

Ditt resonemang om legalisering av mord är lite konstig. Jag tror inte att någon vill legalisera våld, men det finns mycket annat där man kan diskutera vad som är bäst för samhället. Är förbuden, skattesatserna, eller vad det nu handlar om verkligen nyttiga för samhället? Eller kan vi få det bättre genom att sänka en skattesats, eller ta bort ett förbud?

Sedan förstår jag inte riktigt vad du menar med: "Eller ett system som i stort sett gör svart arbete vitt och sedan säger man att man blivit av med svartarbetet?" I det här fallet så är väl den enda förändringen att skattesatsen blivit lägre? Så om svart arbete blivit vitt handlar det enbart om att människor idag i högre utsträckning deklarerar sina inkomster. Jag har svårt att se den negativa aspekt du verkar se.

Lumac; de med lägst inkomst får inte ta del av avdraget fullt ut, eller hur? Hur skall detta då kunna användas som argument för att jämna ut klyftorna i samhället?

Ett bidrag kan komma i många former, om jag vill bidra till en förbättring för en person med dålig ekonomi kan jag göra detta genom att avskriva fordringar som jag har på den personen, eller för en tillfällig förbättring, bidra genom att tillåta senare amorteringar. Bidrag är inte endast pengar som alla får rakt ned i fickan. Du kan även bidra med arbetsinsatser och annat, inte endast direkt utbetalning av monetära medel.

"Ett avdrag är för mig i praktiken en sänkt skattesats, inte ett bidrag, vilket kan leda till förbättringar för alla." Vad är det du menar kan leda till en förbättring för alla? Jag förstår inte vilket det är du syftar på, ge sedan gärna en motivering till det uttalandet.

"Jag tycker inte att staten ska stå för kostnaderna för renoveringar i privata hem, och är därför emot ett generellt bidrag till alla som vill renovera. För mig är det inte en uppgift för en stat, precis som jag anser att en stat inte ska köpa bilar till alla, etc." Vad menar du med detta? Du sa ju nyss att du ansåg att det var skillnad på bidrag och avdrag, det är pengar från statskassan som försvinner oavsett vilket. Oavsett om det är ett bidrag där pengarna i första steget betalas in till statskassan och sedan ut i nästa steg eller om bidraget ges i form av ett avdrag där pengarna aldrig kommer in till staten, så blir +/- resultatet detsamma…

Jämförelsen med mord är givetvis långt dragen, men tydlig. Ett argument för främst ROT har varit minskningen av svartarbetet, jag menar att om de ger avdrag för den extrakostnaden som skulle tillkomma för att köpa tjänsten vitt istället för svar, ibland med ännu mer än den tidigare "vinsten" som låg i att köpa tjänster svart. Detta innebär egentligen att man legaliserar svartjobben, staten får fortfarande inte in någon inkomst på dessa tjänster, och även de tjänster som tidigare köptes vitt ger rätt till avdraget. Att då säga att man minskar svartjobben är totalt irrelevant då vi fortfarande inte får in den tidigare förlorade skatteintäkten till staten.

#22

Jag vet inte riktigt hur jag ska svara utan att upprepa mig allt för många gånger. Svaret på de flesta av dina frågor finns i mitt tidigare inlägg.

"de med lägst inkomst får inte ta del av avdraget fullt ut, eller hur? Hur skall detta då kunna användas som argument för att jämna ut klyftorna i samhället?" Som jag skrev så får fler jobb, och fler får råd att renovera sina hem vilket jag anser jämnar ut klyftor.

"Vad är det du menar kan leda till en förbättring för alla? Jag förstår inte vilket det är du syftar på, ge sedan gärna en motivering till det uttalandet." Svaret är dels detsamma som på föregående fråga, dels så kan en lägre skattesats innebära större totala skatteintäkter genom att svarta jobb omvandlas till vita. Vi gynnas alla av att fler arbetar, och en större statskassa kan användas till andra saker. Notera att jag skrev "kan" och "om". Jag vet inte exakt hur det ser ut för ROT och RUT då jag inte på rak arm minns om jag läst någon utvärdering hur det påverkat statskassan och hur nettoeffekten av lägre skattesats, fler arbete, färre på bidrag, osv, ser ut.

" Vad menar du med detta? Du sa ju nyss att du ansåg att det var skillnad på bidrag och avdrag, det är pengar från statskassan som försvinner oavsett vilket. Oavsett om det är ett bidrag där pengarna i första steget betalas in till statskassan och sedan ut i nästa steg eller om bidraget ges i form av ett avdrag där pengarna aldrig kommer in till staten, så blir +/- resultatet detsamma…" Ja, det är skillnad på bidrag och avdrag. Vad har det med min åsikt att staten inte ska bekosta renoveringar eller bilköp att göra? Och nej, resultatet behöver inte bli detsamma. Ett avdrag är en sänkt skattesats som är tänkt att stimulera ett visst område och därmed öka försäljningen vilket i sin tur ökar skatteintäkterna. Nettoeffekten kan bli positiv för skattekistan, inte minst för att för att svarta affärer blir vita. Däremot har jag svårt att se hur kalkylen skulle kunna bli positiv för statskassan om staten bestämde sig för att dela ut t ex 50 000 kr till alla i Sverige som anmäler intresse för att renovera sin bostad. Om en sådan kalkyl skulle vara positiv så skulle vi ju kunna lösa skuldkrisen i Europa genom att staterna delar ut pengar till invånarna i dessa länder och förbättrar sina budgetsiffror som ett resultat.

Angående ditt sista stycke, vad baserar du det på? Jag tar gärna del av statistik som visar hur ROT respektive RUT har påverkat statskassan. En grupp du verkar missa i stycket är de som inte köpte svarta tjänster tidigare, men som nu köper vita tjänster för att priserna är billigare pga lägre skatter. T ex utnyttjar ca 10% av alla svenskar över 85 år RUT-avdraget, jag tror knappast att alla de köpte svarta tjänster tidigare. Det är troligare att de är ny målgrupp som tillkommit tack vare lägre priser, vilket ger ökad sysselsättning och högre skatteintäkter.

Lumac; det är endast dem som har en inkomst på över 26 000 kr/mån (förra året) som kan nyttja avdraget fullt ut, hur skulle då detta jämna ut klyftor? Anser du att människor med en månadsinkomst på 26 000 kr/mån har det dåligt ställt och behöver ekonomiskt stöd?

Om tidigare svarta arbeten nu redovisas som vita så kan intäkterna öka något, så långt rätt, men alla tidigare vita arbeten (förhoppningsvis den klara majoriteten) har samma rätt till avdraget, detta innebär att staten skall bekosta halva arbetskostnaden även för dessa.

Jag tror inte att du förstår vad ett avdrag är, det är pengar som staten avstår från, ett bidrag är pengar som staten avstår från. Oavsett om pengarna betalas ut eller inte kommer in så är det pengar som staten avstår från. Jag kan inte förstå hur du förespråkar ett avdrag men är emot ett bidrag, det är pengar som staten borde ha, men avstår från i båda fallen…

Om du är skyldig staten 20 000 kr som du inte betalar till staten, eller om staten ger dig 20 000 kr så påverkas både din och statens ekonomi på exakt samma sätt. En ökning, respektive minskning av 20 000 kr.

Avdraget är inte en sänkt skattesats, utan ett avdrag på en viss summa (max 50 000 kr), hur detta påverkar den totala skattekostnaden och genomsnittliga skattesatsen är olika för olika människor.

Bidraget/avdraget är 50 % av arbetskostnaden, om arbetet kostar 100 kr står staten för 50 kr, skatteintäkterna är arbetsgivaravgifterna på 31,42 kr (15.49 kr om personen som utför arbetet är under 26 år, för personer över 67 år max 10,21 kr) (förra året), källskatten ca: 32 kr. Resultat för tidigare svartarbete + 13,42 kr, för de även tidigare vita arbetena så blir resultatet - 50 kr. Det krävs med andra ord att extremt många arbeten tillkommer eller blir vita för att kalkylen skall gå med vinst.

Dina 10 % över 85 år, kanske utnyttjade vita tjänster tidigare, då blir resultatet fortfarande minus, dessa personer har sällan en inkomst/pension som överstiger 26 000 kr/mån, och har därför ej heller rätt att nyttja bidraget fullt ut.

#24

Återigen, läst mina tidigare inlägg. Många svar finns där! Nedan kommer jag att upprepa mig ett flertal gånger.

"det är endast dem som har en inkomst på över 26 000 kr/mån (förra året) som kan nyttja avdraget fullt ut, hur skulle då detta jämna ut klyftor? Anser du att människor med en månadsinkomst på 26 000 kr/mån har det dåligt ställt och behöver ekonomiskt stöd?" Jag anser att klyftor minskar för att fler får arbete, och för att fler får råd att renovera sina bostäder. Det är minst tredje gången jag skriver det nu! Kan du inte kommentera det påståndet istället för saker jag inte påstått? Det är korrekt att man måste tjäna 26 000 kr/månad för att kunna utnyttja det fulla avdraget. Människor som tjänar mindre än detta kan använda göra ett mindre avdrag, eller inget alls om de tjänar alltför lite. Jag har ingenstans hävdat att människor som tjänar 26 000 kr per månad har det dåligt ställt, att dessa behöver ekonomiskt stöd, eller ens att syftet med denna reform är att ge ekonomiskt stöd till dessa.

"Om tidigare svarta arbeten nu redovisas som vita så kan intäkterna öka något, så långt rätt, men alla tidigare vita arbeten (förhoppningsvis den klara majoriteten) har samma rätt till avdraget, detta innebär att staten skall bekosta halva arbetskostnaden även för dessa." Det är korrekt. För att vi ska kunna säga hur reformen påverkar statskassan måste vi alltså titta på ett flertal faktorer. Hur mycket minskar skatteintäkterna på befintliga vita jobb. Hur mycket skatteintäkter tillkommer från tidigare svarta jobb. Hur många människor får arbete och börjar betala skatt istället för att gå på bidrag. Osv. Håller du med om att denna nettosumma för staten är intressant?

"Jag tror inte att du förstår vad ett avdrag är, det är pengar som staten avstår från, ett bidrag är pengar som staten avstår från. Oavsett om pengarna betalas ut eller inte kommer in så är det pengar som staten avstår från. Jag kan inte förstå hur du förespråkar ett avdrag men är emot ett bidrag, det är pengar som staten borde ha, men avstår från i båda fallen…" Jag anser mig förstå skillnaden på ett bidrag och ett avdrag. För mig är ett bidrag pengar man får från t ex staten. Ett avdrag innebär att jag betalar in mindre pengar till t ex staten. Jag anser också att effekten på statskassan blir olika. Kan du inte kommentera mitt nästa sista stycke i inlägg #23 där jag beskriver varför jag anser det? Om du inte håller med kanske du kan hänvisa till något jag skriver där, för här ovan bemöter du inga av mina argument.

"Om du är skyldig staten 20 000 kr som du inte betalar till staten, eller om staten ger dig 20 000 kr så påverkas både din och statens ekonomi på exakt samma sätt. En ökning, respektive minskning av 20 000 kr." Men nu är det inte så RUT och ROT fungerar. Du kan endast ta del av dessa genom att spendera mer pengar och betala skatteintäkter. Till detta kan vi dessutom lägga effekter som mindre svartarbete osv. Ditt exempel är extremt statiskt och förutsätter att ingenting förändras vid en skattesänkning utan att alla kommer att fortsätta agera exakt som tidigare. Hela idén med avdragen är att de ska förändra människors beteende och skapa nya arbeten!

"Avdraget är inte en sänkt skattesats, utan ett avdrag på en viss summa (max 50 000 kr), hur detta påverkar den totala skattekostnaden och genomsnittliga skattesatsen är olika för olika människor." Det är korrekt. Men människor kommer fortfarande att betala in skatt, men deras totala skattesats kommer att bli lägre. Det var därför jag skrev att för mig är ett avdrag i praktiken är en sänkt skatt. Det kallas inte för det, men resultatet blir detsamma.

Om man går efter din kalkyl så behövs det säkert en väldig massa jobb, men nu tror jag inte att verkligheten riktigt ser ut så. För RUT-avdraget så finns det ju uppgifter i media om att det tillkommit fler än 10 000 arbeten och att avdraget kan vara lönsamt för statskassan. 10 000 personer färre på bidrag, som istället betalar in inte bara löneskatter utan även skatt på alla inköp de gör. Företagen dessa är anställda på betalar skatt på sina vinster. De köper också fler produkter och tjänster från andra företag för att kunna driva sin verksamhet. Osv. Enligt en undersökning som Företagarna gjorde under förra året så är ROT-avdraget positivt för statskassan.

Andelen över 85 som använder RUT-avdraget har växt från 9500 år 2007 till 71000 år 2010, så det finns en extremt stor tillväxt där på senare år. Detta trots att många inte kan utnyttja avdraget fullt ut. Men de har råd med mer hjälp än de hade tidigare! Minskade klyftor enligt mig, men du menar att detta ökar klyftorna?

Som jag skrivit ovan så skulle jag vilja ta del av en ordentlig utvärdering av nettoeffekterna för statskassan. Det är bland det mest intressanta för mig och min åsikt om avdragen. Skulle det visa sig att resultatet är plus minus noll eller bättre är jag nöjd. Då har det trots allt skapats tiotusentals nya jobb åt människor som idag kan försörja sig själva.

"Du kan endast ta del av dessa genom att spendera mer pengar och betala skatteintäkter."

Det är ju liksom det som är pudelns kärna! Men det begriper tyvärr inte alla. RUT är en injektion till ökat företagande.

Lumac; ja, men jag kan inte förstå hur du anser att en möjlighet för dem som tjänar mer än 26 000 kr i månaden att renovera sina fastigheter kan minska klyftorna. OM nu arbeten skulle skapas kan jag köpa detta som argument, jag är tveksam, och det var länge sedan jag hörde talas om en arbetslös snickare…

""Om du är skyldig staten 20 000 kr som du inte betalar till staten, eller om staten ger dig 20 000 kr så påverkas både din och statens ekonomi på exakt samma sätt. En ökning, respektive minskning av 20 000 kr." Men nu är det inte så RUT och ROT fungerar. Du kan endast ta del av dessa genom att spendera mer pengar och betala skatteintäkter. Till detta kan vi dessutom lägga effekter som mindre svartarbete osv. Ditt exempel är extremt statiskt och förutsätter att ingenting förändras vid en skattesänkning utan att alla kommer att fortsätta agera exakt som tidigare. Hela idén med avdragen är att de ska förändra människors beteende och skapa nya arbeten!" Skulle du få ett bidrag på 20 000 kr för att du skulle genomföra renoveringen av ditt kök eller om du för att du renoverar ditt kök får ett skatteavdrag på 20 000 kr så ger det exakt samma effekt. Ett generellt bidrag liknande barnbidrag fungerar ej på samma sätt, men det är nog det enda bidraget som är generellt på det sättet.

Jag menade att du inte kan kalla avdraget för en sänkt skattesats, det är inte på något sätt en sänkt skattesats utan den ligger på samma nivå som tidigare, sedan får du därefter ett bidrag på hur mycket du behöver betala in.

Gällande kalkylen som jag ställde upp så backar jag självmant ett steg från den, jag glömde helt att ta hänsyn till momsen, men även med den inräknad så krävs det väldigt många fler arbeten för att få kalkylen att gå jämnt upp. Däremot vill jag ha en källa på att 10 000 personer färre får ekonomiskt bistånd idag, och hur detta kan direkt kopplas till RUT? Det jag hört är att fler än någonsin lever på ekonomiskt bistånd i dagsläget…

Jag menar att klyftorna ökar när alla inte kan ta del av dem, när du får olika stora fördelar beroende på din skattepliktiga inkomst… De över 85 år som verkligen behöver hjälp hemma får den genom hemtjänsten, som dessutom har en reglerad maxtaxa som innebär att alla på lika villkor kan ta del av denna. Hade samma möjlighet funnits genom ett klassiskt bidrag med ett maxbelopp på till exempel 50 000 kr (samma gräns som idag) hade alla kunnat ta del av det på lika villkor, istället för att din skattepliktiga inkomst skall begränsa din möjlighet.

"ja, men jag kan inte förstå hur du anser att en möjlighet för dem som tjänar mer än 26 000 kr i månaden att renovera sina fastigheter kan minska klyftorna." Om du inte förstår det så måste jag nog ge upp. Jag tycker att klyftorna minskar om fler får arbete och fler får möjlighet att renovera sina bostäder och använda sig av hushållsnära tjänster. Eftersom du aldrig bemöter detta så kommer jag aldrig heller att förstå dig. Man måste inte heller tjäna mer än 26 000 kr per månad för att få ett avdrag, vilket du mycket väl vet. Så sättet du uttrycker dig på ovan tycker jag är ett ojuste debattsätt.

"OM nu arbeten skulle skapas kan jag köpa detta som argument, jag är tveksam, och det var länge sedan jag hörde talas om en arbetslös snickare…" Du är nog den första person någonsin jag stött på som är tveksam till att dessa åtgärder skapar jobb. Att det skapas nya jobb om en tjänst blir så pass mycket billigare trodde jag var självklart för alla. Om du vill läsa mer om nya jobb så kan du följa länken på följande sida till en rapport från Skatteverket: http://www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Nyheter/-2011-/ROT--och-RUT-avdraget-har-skapat-manga-vita-jobb/

"Skulle du få ett bidrag på 20 000 kr för att du skulle genomföra renoveringen av ditt kök eller om du för att du renoverar ditt kök får ett skatteavdrag på 20 000 kr så ger det exakt samma effekt. Ett generellt bidrag liknande barnbidrag fungerar ej på samma sätt, men det är nog det enda bidraget som är generellt på det sättet." Det räcker inte med att du själv döper om avdrag till bidrag. Det är per definition ett avdrag. Om det skulle vara ett bidrag skulle det inte krävas att man köper nya tjänster och betalar in skatt för att få ta emot det. Det är ingen som får 20 000 kr, däremot får en del betala in 20 000 kr mindre till staten när de köper vissa tjänster. Vi kan diskutera för- och nackdelar med ett generellt bidragssystem jämfört med ett avdragssystem, men att debattera namnsättning kommer inte att leda någonstans. Det är resultatet som är det intressanta.

"Jag menade att du inte kan kalla avdraget för en sänkt skattesats, det är inte på något sätt en sänkt skattesats utan den ligger på samma nivå som tidigare, sedan får du därefter ett bidrag på hur mycket du behöver betala in." Återigen, jag skrev att det "i praktiken" är en sänkt skattesats, även om det inte kallas för det. För resultatet för de inblandade blir att deras totala skattesats sjunker. Och nej, man får inget bidrag. Det är inbetalningen till staten som minskas. Bidrag implicerar att pengar strömmar ut från staten, i det här fallet minskas pengaströmmen in till staten. (Åtminstone i de enskilda fallen, hur det ser ut totalt har jag inte sett någon riktigt bra sammanställning på.)

"Däremot vill jag ha en källa på att 10 000 personer färre får ekonomiskt bistånd idag, och hur detta kan direkt kopplas till RUT? Det jag hört är att fler än någonsin lever på ekonomiskt bistånd i dagsläget…" Att fler än någonsin lever på ekonomiskt bistånd var en nyhet för mig. Jag trodde det var betydligt fler på 90-talet: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/faktakollen-gront-ljus-for-reinfeldt-om-forsorjningsstod_6894779.svd Har du någon källa på ditt påstående?

Jag vet inte om något nytt jobb "direkt kan kopplas" till en viss åtgärd. Anställdes person X verkligen för att arbetsgivaravgiften sänkts eller pga något annat? Vi kan aldrig veta säkert. Däremot finns det en hel del artiklar där effekterna av RUT beräknas hamna kring 10 000 nya jobb, bland annat beräknat på hur många företag som startats efter att t ex RUT-avdraget infördes. (När siffran är högre brukar det vara deltidstjänster, när den är lägre brukar det vara omräknat till heltidstjänster.) Här är ett exempel, du kan hitta många fler om du gör en snabb googling: http://lotidningen.se/2011/01/24/%E2%80%9Dnya-rutjobb-ingen-illusion%E2%80%9D/

"Jag menar att klyftorna ökar när alla inte kan ta del av dem, när du får olika stora fördelar beroende på din skattepliktiga inkomst…" Själv tycker jag att klyftorna minskar när allt fler har råd att få hjälp med renoveringar och annat i hemmet. Vad jag kan förstå är det nämligen inga som får det sämre, men fler får ta del av en något högre levnadsstandard. Levnadsstandarden för de med högst inkomst påverkas troligen inte alls eftersom de förmodligen inte behöver fundera på vilka avdrag som finns när de planerar renoveringar eller köp av hushållsnära tjänster.

"De över 85 år som verkligen behöver hjälp hemma får den genom hemtjänsten, som dessutom har en reglerad maxtaxa som innebär att alla på lika villkor kan ta del av denna. Hade samma möjlighet funnits genom ett klassiskt bidrag med ett maxbelopp på till exempel 50 000 kr (samma gräns som idag) hade alla kunnat ta del av det på lika villkor, istället för att din skattepliktiga inkomst skall begränsa din möjlighet." Vad gäller hemtjänst jämfört med RUT-avdrag så har ju det uppmärksammats en del i media på sistonde. Allt fler väljer att köpa tjänster via RUT istället för att det blir billigare. Rapport gjorde ett inslag nyligen: länk

Om du vill diskutera en alternativ lösning där alla får ett bidrag på 50 000 kr, så måste du också beröra hur detta ska finansieras. Det räcker inte med att säga att alla ska få något. RUT-avdraget, liksom ROT, påstås på en rad håll vara självfinansierande, om det är sant vet jag inte. Däremot borde kostnaden vara relativt begränsad. Om jag räknade rätt i hastigheten så fanns det förra året ca 250 000 personer i Sverige som var 85 år eller äldre. Om du vill ge dessa ett bidrag på 50 000 st vardera, så handlar det om 12,5 miljarder kr per år. Vilka verksamheter vill du skära ned på, eller vilka skatter vill du höja? Allt handlar om prioriteringar. Om RUT och ROT är självfinansierande (eller bättre) tycker jag det är ett utmärkt sätt att höja levnadsstandarden i Sverige, både för de som får tjänster utförda och för de som utför dem.

Jag orkar inte fortsätta en diskussion där vi båda upprepar samma argument, vi står på olika sidor rent ideologiskt och politiskt helt enkelt.

Jag vill bara kommentera ditt sista påståstående, jag har aldrig sagt att ett generellt bidrag skall utbetalas, utan kraven skulle vara exakt desamma som i dagsläget, du skulle få bidraget utbetalat för halva arbetskostanden precis som idag, men utan hänsyn till din inkomst. Resultatet skulle bli detsamma förutom att alla skulle få ta del av det.

Jag vill dock helt avveckla RUT/ROT, jag tror på marknadsekonomi.

Vad tråkigt att du inte orkar bemöta mina argument. Diskussionen hade blivit mycket kortare om du istället för att upprepa frågor istället läst mina tidigare svar, mycket har jag behövt svara på flera gånger. Jag hade också gärna tagit del av din syn på min åsikt att RUT och ROT leder till att klyftorna minskar i och med att fler får arbete och fler får möjlighet att renovera sin bostad och använda sig av hushållsnära tjänster. Men jag får acceptera att du inte vill kommentera varför du inte håller med.

Innan jag lämnar tråden är jag dock lite nyfiken på vilken ideologisk och politisk sida du anser att jag tillhör, och hur du dragit denna slutats. Jag trodde att min inställning ovan var ganska pragmatiskt i och med att jag låter resultatet vara avgörande för vad jag tycker om RUT och ROT-avdragen. Du får gärna skicka ett personligt meddelande med svaret så slipper vi gå off-topic. (Jag är inte intresserad av någon diskussion om ämnet, jag är bara ärligt intresserad av att få veta varför någon uppfattar det som att jag står på en viss politisk sida. Detta då jag har mycket svårt att hitta något parti vars program passar mig, och har röstat på åtminstone 5 olika partier under de senaste valen.)

Jag förstod helt enkelt inte dina argument, jag är av en helt annan åsikt. För mig innebär exakt samma formulering den absoluta motsatsen, jag försökte förstå och bad om förtydliganden, men jag tror att vi ser så pass olika på saken och har olika mål helt enkelt. Som sagt tror jag att det är ideologiskt som vi skiljer oss, jag anser att alla skall ha samma möjlighet att få ekonomiska lättnader om vi skall ha ett sådant system. Du anser ju uppenbarligen att det är okej att den ekonomiska fördelen är större för dem som på förhand har en högre inkomst, det anser jag att det inte är.

Jag anser att det är de med högst inkomst som får störst lättnader av dessa avdrag, därför anser jag inte att klyftorna minskas. Oavsett om det skapar fler arbeten så är det gällande RUT uteslutande låginkomst arbeten där arbetarna aldrig har en chans att komma upp i en lön på de 26 000 kr som krävs för att fullt ut själva skulle kunna nyttja bidraget. Privatlärare ingår inte till exempel, men barnpassning gör det, för mig är det mycket underligt att ett av de yrken som skulle kunna innebära mer kvalificerat (på det sättet att det kräver utbildning) arbete inte ingår…

Jag är övertygad om att du står längre till höger än mig i skattefrågan. Troligen även i många andra frågor… Min fråga blir då hur du kan rösta på 5 olika partier? Är det i de olika valen, eller är det olika även i samma, och varför skiljer sig detta i sådana fall?

Man kan väl bara rösta på ett parti i varje val?

Halvdansken; antingen röstar du på olika partier till riksdagsvalet vart fjärde år, annars kan du ju rösta på ett parti till riksdagen, ett annat till landstinget och ett tredje till kommunen… Dessutom finns ju EU-val samt valen till Svenska kyrkan om man inte har gått ur.

Ja, ok, det har du rätt i.

Börjar bli lite för mycket politik (har inte läst genom alla inlägg än, men håll er till ekonomi).

MichaelE; det går inte att hålla en diskussion om ekonomi och ekonomiska frågor borta från politik, politiken genomsyrar i stort sett samtliga diskussioner som du kan föra… (Det är kanske om du vill diskutera om det är mest rätt med en gul eller grön tandborste som du kan frånkomma politiska ställningstagande, lägger du in en blå tandborste kan diskussionen dock lätt svänga och bli av politisk art… =P)

#36 Det kan det göra, men när vi börjar diskutera om hur blå man är eller röd så faller det utanför ramarna för ekonomin. Jag vill att detta ska vara ne så neutral plats som möjligt.

Själv diskuterar jag aldrig politik i den bemärkelsen om var jag står i den politiska debatten, för det hör inte hit. Visst har jag lagt upp ett inlägg där Borg uppmanar svenska folket att lämna Nordea så diskuterar jag inte min egen politiska åsikt i det hela - det hör till politik iFokus.

MichaelE; ja, fast om det är den ideologiska ståndpunkten som är grunden för oliktänkandet, "alla får klara och arbeta för sig själva" till förespråkare för "stor omfördelningspolitik", så är det extremt grundläggande framförallt i ekonomiska diskussioner. Jag försökte hålla det generellt genom att inte direkt koppla till partipolitiska åsikter, utan hålla det till det mer generellt ideologiska.

Fast din åsikt i ekonomiska frågor är politiska, RUT/ROT är en högaktuell politisk fråga, nivån på försörjningsstödet är en politisk fråga, straffansvaret för ekonomisk brottslighet är en politisk fråga, stödlånen till banker är en politisk fråga, moms och inkomstskatter är politik, det går inte att frånkomma att politiken spelar in på alla frågor, inte minst i de ekonomiska… Sedan behöver det inte diskuterats i partitillhörighetsbegrepp, men med stor sannolikhet skiner även det igenom i många frågor.

#17  har inte påstått annat, men det jag protesterade emot var att just bara högutbildade hade denna månadslön. )

Så hur fungerar det då?

Sitter med kontrolluppgifterna framför mig…

Om jag betalar mer än 50 000/år i skatt så kan jag använda mig av ROT/RUTavdraget fullt ut eller??
Dvs om det står "Summa avdagen skatt: > 50 000" så är det lugnt?

Har 2000 i ROTavdrag under 2011, men undrar inför framtiden…

cinna:

"Skattereduktionen för husarbete räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.
Du kan aldrig få skattereduktion för husarbete med större belopp än vad du ska betala i slutlig skatt efter det att den slutliga skatten minskats med skattereduktion för allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) och underskott av kapital. Skattereduktion för husarbete medges inte för den del av den slutliga skatten som rör allmän pensionsavgift, begravningsavgift och eventuell påförd kyrkoavgift." Källa

Jag får väl bli idiotförklarad då, men jag förstår ändå inte…

Formulerar om frågan:

Om jag har en slutlig skatt som överstiger 50 000, kan jag då använda ROT/RUT fullt ut?

Ja eller nej?

Om den slutliga skatten efter att du fått del av samtliga avdrag och reduktioner som du har rätt till före avdraget för rot-/rutavdraget är 50 000kr så får du fullt avdrag för rot/rut. Däremot om du har 50 000 kr i skatt före t.ex. reduktionen för inbetald allmän pensionsavgift kan du ej fullt ut nyttja avdraget för rut/rot, det krävs att det är 50 000 kr som ej skall nyttjas för övriga avdrag/reduktioner.

Så då kan man säga att om summa avdragen skatt, (randiga pappret på specifikationen, sidan 1 högra kolummnen längst ner), överstiger 50 000 kr så kan jag utnyttja ROT/RUT fullt ut?

Nej, det tror jag inte, har inte pappren här just nu så jag kan se hur det ser ut. Om det är så att du inte har nyttjat RUT/ROT i år men gjort samtliga övriga avdrag som du är berättigad till och tänkt nyttja så kan du se hur stort utrymme för RUT-/ROT-avdrag som finns kvar genom att läsa av hur stor den slutliga skatten att betala beräknas vara.

Jag får ringa till skattemyndigheten och kolla istället.

Vi har en ombyggnad av huset planerad, och tänkte att om det var så som jag skrev i #44 så är det ju väldigt enkelt att kolla utan att behöva räkna och ringa och fråga. Är slutsumman där säg 75 000 så kan jag utnyttja 50 000 i ROT, men det vore ju synd om det vore *så* enkelt

Tack för att du försöker förklara i alla fall!

Enligt de experter som uttalat sig och räknat tidigare på detta i de olika länkarna som finns i tråden så har du inga övriga avdrag utöver normen, tjänar du minst 26 000 kr/mån så bör du kunna nyttja ROT/RUT-avdragen fullt ut.

Lycka till i alla fall och hoppas att ni får till en bra ombyggnad! =)