Känns lite som sensationsjournalistik. Ingenstans i artikeln, eller SVT-inslaget som artikeln är baserad på, nämns hur Nordea skulle lura sina kunder.

Själv tycker jag det är bra att det kommit en produkt som ger mig som småsparare möjligheten att låna ut pengar direkt till företag för att få bättre ränta. Det har inte varit möjligt tidigare i och med att investerigar i företagsobligationer kräver så stora summor pengar.

Jag föstår inte riktigt kritiken med att dessa räntebevis inte omfattas av insättningsgarantin. Den garantin gäller väl bara bankkonton? Jag förväntar mig ingen insättningsgaranti för varje sig oligationsfonder, företagsobligationer eller räntebevis. Om nu Nordea skulle påstå att garantin gäller även räntebevis, då skulle jag hålla med om att de lurar sina kunder.

En mer intressant diskussion för media att ta upp hade nog varit storleken på Nordeas avgifter. Är de rimliga med tanke på den risk de tar och det jobb de utför?

#1 Vad jag har förstått så går man inte ut med information om att räntebevis inte är sparkonto och att man slopar att berätta om att det inte finns garantier.

Nordea är duktiga på att gömma information och man måste vara riktigt uppmärksam på vad som gäller. Sedan har vi ju som du säger, avgifterna.

Om man jämför med en aktieportfölj (vilket detta egentligen är, bara att det är i en lite version) så betalar man evgift för den som hanterar portföljen. I detta verkar det som om allt ansvar faller på kunden och man kan enbart sätta in och ta ut pengar.

Jag förstår otryggheten i denna sparform, det gäller att man har stenkoll.

Sen undrar jag, eftersom detta verkar likna aktier, kan man förlora pengar så som man gör i aktier när aktier går ner?

#2

Varför skulle någon tro att ett räntebevis är samma sak om ett sparkonto? Det finns ju inget i namnet som antyder att det skulle finnas några likheter, och ingen har väl heller hävdat att så skulle vara fallet? Så att Nordea inte poängterar skillnanden tycker jag inte är konstigt.

Ett räntebevis är en sparform som är lik en företagsobligation. Man lånar ut pengar till ett företag mot ränta, och får vid en viss tidpunkt tillbaka pengarna. Skillnaden är att företagsobligationer inte är tillgängliga för privatpersoner. Därför har Nordea skapat en produkt där de agerar mellanhand. De tar in pengar från en mängd mindre investerare och lånar sedan ut en stor summa pengar till ett enskilt företag. Detta gör de så klart mot en avgift. Vi som sparare får en relativt hög ränta då Nordea inte garanterar pengarna ifall bolaget som lånat pengarna skulle hamna i problem.

Jag förstår inte din jämförelse med en aktieportfölj. Ett räntebevis ska i så fall jämföras med en enskild aktie. En företagsobligationsfond är istället jämförbar med en aktieportfölj - båda består av en grupp instrument av en viss typ. Oavsett om du köper en aktie eller ett räntebevis så är du upp till dig som individ att besluta vilken risk du vill ta och hur mycket pengar du är beredd att satsa. Banken tar inte på sig något ansvar i något av fallen.

Självklart kan du förlora alla pengar via ett räntebevis. Om du lånar ut pengar till någon, oavsett om det är din bästa kompis eller ett företag, så kan du aldrig veta till 100% att du kommer att få tillbaka pengarna. Du tar en risk mot att du får ränta. Att man riskerar att förlora alla pengar framgår också i broschyrer och annat material från Nordea. Informationen är inte undangömd.

Aktier är dock ännu mer riskfyllda eftersom ett företags pengar går till att betala lån innan de når en aktieägare vid eventuella ekonomiska problem. Man får direkt en indikation på risken genom att titta på räntan som ett räntebevis ger. Ju lägre ränta, desto tryggare bolag. Det fungerar på precis samma sätt som med länder. Många är villiga att låna ut pengar till Sverige och Tyskland, så de länderna betalar låg ränta. Grekland har däremot svårare att attrahera pengar så de måste betala en mycket högre ränta. När det kommer till räntebevis så är Nokia osäkrare än Volvo och tvingas därför betala en högre ränta.

Räntebevis är inte jämförbara med sparkonton. Räntebevis är skapade för att ge högre avkastning, vilket kräver högre risk. De är dock inte heller lika riskfyllda som aktier utan befinner sig däremellan på riskskalan.

#3 Jag ber om ursäkt. Känner att min kunskap i området är för vag för att ens kunna argumentera emot Nordea i det här inlägget.

Du behöver inte be om ursäkt för något. Jag tycker snarare det är Aftonbladet, och till viss del SVT, som ser en chans att skriva ytterligare lite negativa saker om bankerna.

Tyvärr tycker jag att de allt som oftast fokuserar på fel saker. Bankernas rådgivning är t ex i praktiken nästan enbart en försäljningskanal. De avgifter de tar ut är oftast väldigt höga jämfört med vad kunden får, inte minst för fonder.

Något jag skulle kritisera just Nordea för är deras förvaltningsstrategi när det gäller fonder. Avkastningen har länge varit dålig så nu har de bestämt sig för att satsa på aktivt förvaltade fonder (som skiljer sig mer från index) för att skapa överavkastning. Jag skulle ha gjort precis tvärtom och startat en rad indexfonder med låga avgifter istället, eftersom det på lång sikt inte går att slå index. Men Nordea tjänar ju så klart mer på en aktiv förvaltad fond med 1,5% i avgift än en indexfond som med 0,3% i avgift.

Räntebevis i sig tycker jag dock verkar vara en ganska bra produkt. Den passar inte alla, men fyller ett tidigare tomt utrymme på marknaden. Dock gäller det, precis som med aktier, att de som bestämmer sig för att investera i dem också tar sig tiden att lära sig hur de fungerar.