Misstänker att du går på gymnasiet (eller högre) och det mesta utav det står i kurslitteraturen (samhällsboken).

Däremot törs jag inte svara direkt på frågorna då det kan bli fel. Det är så längesen jag läste om det du behöver svar på.

Det har du rätt i, går första året på gymnasiet. 
Okej, får ta hem boken och läsa igenom den då kanske! :)
Tack ändå!

Kanske är en bra ide att läsa lite ja, och inte be andra om att göra dina uppgifter… 

Fick du ordning på dina uppgifter? Du får gärna delge svaren om du vill underlätta för andra (eller du anser du nu att alla skall göra sina egna uppgifter =P )…

#4 Jajamän, alla uppgifter blev svarade på, om alla är helt korrekta är en annan fråga, men jag fick iallafall minst E på denna kompletterings uppfgift. :P å visst kan jag leta reda på mina svar ifall ni skulle vilja se dem också. :)

Ja, jag kan dessa frågor ganska bra, måste jag väl erkänna, men det är alltid intressant med svar i trådarna istället för endast frågor. =) Så hittar du dina svar får du gärna lägga in dem, och grattis till godkänd på uppgiften! =)

Tack!

Hittade mina svar så här kommer dem. :) 
1.Det kan bli inflation på fyra olika sätt. På den första så är det därför att vi har låg arbetslöshet vilket gör att vi köper mycket och det blir då en ökad efterfråga på varorna. Företagen höjer då priserna och det börjar gå bra för företagen och företagen anställer få fler personer. Folket kräver då högre lön och lönerna höjs och vi köper mer och priserna höjs, blir ännu högre löner => osv.

Men även när vi tror vi kommer få inflation så får vi oftast inflation också och ifall andra länder kommer få dyrare priser så blir det vi köper från dessa länder dyrare och den fjärde och sista är när vi får dyrare energi. Det blir dyrare produktion vilket leder till ökade priser.

Vi får problem av inflation eftersom våra svenska varor kommer bli dyrare vilket leder till att andra länder inte vill köpa som då blir problem för företagens om då också får avskeda folk (arbetslöshet).  Men även att vid hög inflation så slutar vi spara utan vi lånar då pengar och konsumerar vilket bankerna då kommer få ganska stora problem med på skikt. Eftersom folket vill ha högre löner hela tiden så kommer lönerna bli alldeles för höga tillslut och då kommer företagen att sluta anställa vilket leder till arbetslöshet.

Deflation beror på att vi har hög arbetslöshet och det gör att vi konsumerar mindre och priserna går då ner och vi väntar med att handla eftersom vi tror att priserna ska gå ner ytterligare, detta leder då till att företagen avskedar vilket leder till att vi får fler som är arbetslösa och vi konsumerar mindre och priserna går ned => osv.

Vi får problem av deflation och det är att ingen lånar pengar, alla sparar och det leder till att bankerna på sikt får problem och att deflation leder till arbetslöshet.

2. I en marknadsekonomi är allt ägandet privat och vad som kommer att produceras och vad saker och ting ska kosta beror på utbudet och efterfrågan. Det är producenterna som bestämmer vad som ska produceras medan det är konsumenterna som bestämmer vad den vill köpa och hur mycket den är beredd på att betala för varan.

Positivt i en marknadsekonomi är:

1. - Fri etablering.
   - Konkurrens => bättre kvalité.
   - Minskande arbetslöshet.
   - Folk får det dem vill ha.
   Negativt i en marknadsekonomi är:
   - Ingen som styr.
   - Det blir mer oroligt, folk kan misslyckas.
   - Höga priser.
   - Konkurser, man slår ut folk.

   Staten ska inte lägga sig i en marknadsekonomi men medan i en planekonomi så är det staten som styr, det finns inget privat ägande. Det är även staten som planerar exakt all produktion som ska produceras. Staten bestämmer vad som ska tillverkas, vad varor och tjänster ska kosta och hur mycket de anställda kommer få i lön. Det är politiska beslut som styr landets ekonomi och staten äger råvarorna och företagen osv.
   Positivt i en planekonomi:
   - Stabila priser.
   - Inga konkurrerar.
   - Små klasskillnader.
   - Ingen arbetslöshet.
   Negativt i en planekonomi:
   - Man kan inte starta egna företag.
   - Sämre kvalité, då man inte konkurrerar.
   - Svarta marknaden kommer fram.
   - Långsam utveckling.

   Jag tycker att en blandekonomi som går mer åt marknadsekonomiska hållet är bättre eftersom det styr sig själv så att vi människor får tillgång till det vi behöver och eftersom företagen tävlar mot varandra så blir det mer effektivt också.
   Men med mer åt det planekonomiska hållet så gör det att det inte blir så stora klasskillnader mellan de rika och de fattiga och människor inte blir arbetslösa. Dessutom  så tror jag en blandekonomi som går mer åt det planekonomiska hållet blir mindre effektivt och blir mer brist på varor och att det är svårt att planera en ekonomi för ett helt land. 

3. På chicagoskolan så anser man att det finns en naturlig arbetslöshetnivå och ifall staten skulle gå under den så skulle inflationen öka. Därför tycker Friedman att man ska ha kontroll över inflationen genom penningpolitik. Det är riksdagen som styr penningpolitiken genom att dom fixar med att höja eller sänka räntan och i och med att dem höjer räntan så får staten mer pengar, sänker dem räntan så får vi mer pengar tillbaka.

1. I keynesianska skolans ekonomiska politik ska man jämna ut konjunkturs svängningarna genom att kapa dalar och toppar. Man ska även ha aktiv penningpolitk (räntan) och finanspolitik (skatten), alltså sänka och höja. Men han skulle även ha fixat igång ett större arbete så fler får arbeten och färre går arbetslösa.

   I den traditionella skolan, även kallad marknadens väg så ska man låta marknaden styra och arbetsmarknaden styrs av utbud, efterfråga, vinst och konkurrens.

   Jag tycker att Keynes väg kan vara rätt så bra, eftersom han jobbar med att skapa nya jobb och då får vi en ekonomisk tillväxt. Han skapar då jobb och efterfrågan av varor och tjänster ökar.

Jag har nu bara skummat dina svar men det känns som om du gjort ett bra arbete och skrivit bra svar! =)

Tack så mycket! :)